Millennietoppmötet i New York den 6-8 september 2000
Förord
Förenta Nationernas Millenniedeklaration är en milstolpe på vägen in i ett nytt århundrade. Den antogs av Millennietoppmötet som hölls från den 6 till den 8 september 2000 i New York och är ett uttryck för 147 stats- och regeringschefers och totalt 191 nationers oro för framtiden. Mötet var den dittills största samlingen av världens ledare.
Deklarationen tog form under månader av diskussioner. Hänsyn togs till slutsatser och förslag från regionala konferenser och Millennieforum där enskilda organisationers och individers röster gjort sig hörda. Det gläder mig att många av de åtaganden och mål som jag föreslog i min Millennierapport ingår i deklarationen.
Min avsikt med att föreslå Millennietoppmötet var att utnyttja den symboliska kraften i millennieskiftet för att uppmärksamma de reella behoven hos människor världen över. När jag lyssnade på världens ledare och läste deklarationen som de antog slogs jag av hur anmärkningsvärt väl ledarnas krav på handling sammanföll med utmaningarna vi står inför.
Ledarna har satt upp de specifika målen att halvera antalet människor som lever i extrem fattigdom, att förse människor med rent vatten och ordna grundutbildning åt alla, att stoppa spridningen av hiv/aids och nå andra utvecklingsmål. De har krävt att FN:s fredsoperationer stärks så att utsatta samhällen kan räkna med oss när de är hotade. Och de har bett oss att bekämpa orättvisor och ojämlikhet, terror och brottslighet och att bevara vårt gemensamma arv, jorden, åt kommande generationer.
I deklarationen har världens ledare anvisat klara riktlinjer för hur denna organisation ska anpassas till det nya århundradets krav. Med rätta är de bekymrade över Förenta Nationernas effektivitet. De vill se handling och, framför allt, resultat. För min del bekräftar jag att jag själv och min personal hängivet ska genomföra det mandat vi fått. Men ytterst är det ledarna själva som är Förenta Nationerna. Det står i deras makt att uppnå de mål som de har fastställt och därför är det också deras ansvar. Till dem och deras medborgare, världens alla människor, säger jag: bara ni kan bestämma om Förenta Nationerna ska svara på utmaningen.
Kofi A. Annan Förenta Nationernas generalsekreterare
Generalförsamlingen antar följande deklaration:
Förenta Nationernas Millenniedeklaration
I. Värderingar och principer
1.
Vi, stats- och regeringschefer, har varit samlade till möte i Förenta Nationernas högkvarter i New York från den 6 till den 8 september 2000, i gryningen till ett nytt millennium, för att åter betyga vår tro på organisationen och dess stadga som oumbärliga grundstenar för en fredligare, rättvisare och mer välmående värld.
2.
Vi erkänner att vi, utöver våra förpliktelser i våra egna länder, har ett kollektivt ansvar för att principerna om människors värdighet, jämlikhet och jämställdhet på det globala planet respekteras och efterlevs. Vi som ledare är därför ansvariga inför alla människor i världen, särskilt de mest sårbara och utsatta, och framför allt världens barn som är dess framtid.
3.
Vi bekräftar åter vår anslutning till de ändamål och principer som är inskrivna i Förenta Nationernas stadga och som visat sig vara tidlösa och universella. I själva verket har deras relevans och kraft att inspirera ökat i takt med att länder och folk blivit allt mer sammanlänkade och beroende av varandra.
4.
Vi är beslutna att skapa en rättvis och bestående fred i hela världen i enlighet med stadgans mål och principer. Vi ålägger oss på nytt att stödja alla ansträngningar att upprätthålla principen om alla staters suveräna likställdhet, respekt för deras territoriella integritet och politiska oberoende, lösning av tvister med fredliga medel i enlighet med rättvisans principer och internationell rätt, rätt till självbestämmande för folk som fortfarande lyder under kolonialt styre och utländsk ockupation, icke-inblandning i staters inre angelägenheter, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, respekt för allas lika rättigheter utan åtskillnad på grund av ras, kön, språk eller religion samt internationell samverkan vid lösning av internationella problem av ekonomisk, social, kulturell och humanitär art.
5.
Vi tror att den centrala utmaning vi står inför idag är att se till att globaliseringen blir en positiv kraft för världens alla människor. Ty även om globaliseringen erbjuder stora möjligheter delas vinsterna för närvarande på ett mycket ojämnt sätt, och även kostnaderna sprids ojämnt. Vi medger att utvecklingsländer och länder med övergångsekonomier har särskilt svårt att möta denna utmaning. Därför kan globaliseringen gynna alla på ett rättvist sätt endast genom omfattande och varaktiga ansträngningar att skapa en gemensam framtid som bygger på medmänsklighet och kulturell mångfald. Dessa ansträngningar måste innehålla riktlinjer och åtgärder på det globala planet som möter behoven hos utvecklingsländerna och länderna med övergångsekonomier och formuleras och genomföras med deras aktiva deltagande.
6.
Vi anser att vissa grundläggande värderingar är särskilt viktiga i de internationella relationerna under det tjugoförsta århundradet. Dessa är:
Frihet. Män och kvinnor har rätt att leva sina liv och fostra sina barn i värdighet, fria från hunger och från fruktan för våld, förtryck och orättvisor. Demokratisk samhällsstyrning i vilken medborgarna är delaktiga och vilken är grundad på folkets vilja är den bästa garantin för dessa rättigheter.
Jämlikhet. Ingen individ och ingen nation får förnekas möjligheten att dra nytta av utveckling. Lika rättigheter och möjligheter för kvinnor och män måste garanteras.
Solidaritet. Globala utmaningar måste mötas på ett sätt som fördelar kostnaderna och bördorna i överensstämmelse med grundläggande principer om social rättvisa. De som lider eller gynnas minst förtjänar hjälp från dem som gynnas mest.
Tolerans. Människor måste respektera varandra trots skillnader i tro, kultur och språk. Skillnaderna inom och mellan samhällen bör varken fruktas eller undertryckas utan vårdas som värdefulla tillgångar för mänskligheten. En kultur av fred och samtal mellan alla civilisationer bör aktivt främjas.
Respekt för naturen. Klokhet och försiktighet måste visas i hushållningen med alla levande arter och naturtillgångar, i enlighet med grunderna för hållbar utveckling. Endast på det sättet kan de omätbara rikedomar som naturen försett oss med bevaras och överlämnas till våra efterkommande. De rådande ohållbara mönstren för produktion och konsumtion måste ändras med tanke på vår egen framtid och kommande generationers välfärd.
Delat ansvar. Ansvaret för hanteringen av ekonomisk och social utveckling världen över och av hot mot internationell fred och säkerhet måste delas av världens länder och bör utövas multilateralt. Som den mest universella och mest representativa organisationen i världen måste Förenta Nationerna ha den centrala rollen.
7.
För att omsätta dessa värderingar i handling har vi identifierat viktiga mål som vi tillmäter speciell betydelse.
II. Fred, säkerhet och nedrustning
8.
Vi skall göra vårt yttersta för att befria våra folk från krigets gissel som i konflikter inom och mellan länder har krävt mer än 5 miljoner liv under det senaste årtiondet. Vårt mål är också att eliminera de faror som massförstörelsevapnen utgör.
9.
Vi beslutar därför:
Att stärka respekten för lag och rätt i internationella så väl som nationella angelägenheter och särskilt säkerställa medlemsstaters efterlevnad av beslut som fattats av Internationella domstolen i mål där de är parter, i enlighet med Förenta Nationernas stadga.
Att göra Förenta Nationerna effektivare när det gäller att upprätthålla fred och säkerhet genom att ge organisationen de resurser och medel som den behöver för att förebygga konflikter, lösa tvister fredligt, sätta in fredsbevarande operationer och medverka efter konflikter med freds- och återuppbyggnad. I detta sammanhang erinrar vi om rapporten från expertpanelen om Förenta Nationernas fredsoperationer och uppmanar generalförsamlingen att snarast behandla panelens rekommendationer.
Att stärka samarbetet mellan Förenta Nationerna och regionala organisationer i enlighet med föreskrifterna i stadgans kapitel VIII.
Att tillse att stater som är parter till fördrag på områden som vapenkontroll och nedrustning, internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter efterlever dessa. Vi uppmanar alla stater att överväga att underteckna och ratificera Rom-stadgan för den internationella brottmålsdomstolen.
Att vidta samordnade åtgärder mot internationell terrorism och snarast möjligt tillträda alla relevanta internationella konventioner.
Att fördubbla våra ansträngningar för att fullgöra vårt åtagande att ta itu med världens drogproblem.
Att intensifiera våra ansträngningar att bekämpa transnationell brottslighet i alla dess dimensioner, inklusive handel med och smuggling av människor samt penningtvätt.
Att minimera de icke önskvärda effekterna av Förenta Nationernas ekonomiska sanktioner som drabbar oskyldiga människor, att genomföra regelbundna granskningar av sådan sanktioner och eliminera oönskade effekter av sanktioner som drabbar tredje part.
Att eftersträva avskaffande av massförstörelsevapen, särskilt kärnvapen, och hålla alla möjligheter öppna för att uppnå detta mål, inklusive sammankallande av en internationell konferens för identifiering av vägar att undvika faran av ett kärnvapenkrig.
Att vidtaga gemensamma åtgärder för att stoppa den illegala handeln med små och lätta vapen, i synnerhet genom större öppenhet vid vapenaffärer och stöd åt regionala nedrustningsåtgärder, varvid rekommendationerna från Förenta Nationernas kommande konferens om illegal handel med små och lätta vapen skall beaktas.
Att uppmana alla stater att överväga anslutning till konventionen om förbud att använda, lagra, tillverka och sälja antipersonella minor och att förstöra sådana minor. Staterna uppmanas också att ansluta sig till det reviderade protokollet till konventionen om konventionella vapen.
10.
Vi uppmuntrar enträget medlemsstaterna att iaktta den olympiska freden, individuellt och kollektivt, nu och i framtiden, och att stödja Internationella olympiska kommittén i dess ansträngningar att främja fred och förståelse mellan människor genom sporten och det olympiska idealet.
III. Utveckling och fattigdomsutrotning
11.
Vi skall göra vårt yttersta för att befria våra medmänniskor - män, kvinnor och barn - från den extrema fattigdomens elände och förnedring, som mer än en miljard människor lever i just nu. Vi förbinder oss att förverkliga allas rätt till utveckling och att befria hela mänskligheten från nöd.
12.
Vi beslutar därför att skapa en miljö - på både nationell och global nivå - som underlättar utveckling och fattigdomsutrotning.
13.
Om dessa mål skall nås krävs bland annat god samhällsstyrning i varje land. Även på det internationella planet krävs god styrning, och dessutom öppenhet i de finansiella och monetära systemen och i handeln. Vi är anhängare av ett öppet, rättvist, regelstyrt, förutsägbart och icke-diskriminerande multilateralt system för handel och finansiella transaktioner.
14.
Vi är oroade av de hinder som utvecklingsländerna möter när de försöker mobilisera resurser som de behöver för att finansiera sin pågående utveckling. Vi kommer därför att göra allt vi kan för att konferensen om finansiering av utveckling, som skall hållas under 2002, skall bli framgångsrik.
15.
Vi åtar oss också att möta de minst utvecklade ländernas särskilda behov. I detta sammanhang välkomnar vi Förenta Nationernas tredje konferens om de minst utvecklade länderna i maj 2001 och vi kommer att göra vårt bästa för att den blir en framgång. Vi uppmanar de industrialiserade länderna:
Att antaga, helst vid den konferensen, riktlinjer för tullfrihet och borttagande av importkvoter för i det närmaste all export från de minst utvecklade länderna.
Att utan dröjsmål tillämpa det utvidgade programmet om skuldlättnader för de svårt skuldsatta fattiga länderna och att gå med på att avskriva alla offentliga bilaterala skulder som dessa länder har i utbyte mot att länderna visar beslutsamhet att minska fattigdomen.
Att ge mer generöst utvecklingsbistånd, särskilt till länder som gör ärliga ansträngningar att använda sina resurser till minskning av fattigdomen.
16.
Vi är också beslutna att grundligt och effektivt behandla låg- och medelinkomstländernas skuldproblem genom olika nationella och internationella åtgärder, avsedda att göra dessa skulder hanterbara på lång sikt.
17.
Vi beslutar också att angripa de särskilda problem som möter små utvecklingsländer som är öar genom att snabbt och fullständigt genomföra handlingsprogrammet från Barbados och resultatet av generalförsamlingens tjugoandra extra möte. Vi uppmanar enträget världssamfundet att vid utvecklingen av ett sårbarhetsindex beakta de särskilda behov som finns hos små utvecklingsländer som är öar.
18.
Vi erkänner de speciella behov och problem som kustlösa länder har och uppmanar både bilaterala och multilaterala givare att öka det finansiella och tekniska biståndet till dessa länder för att möta deras särskilda utvecklingsbehov och hjälpa dem att lösa sina geografiska problem genom att underlätta transporter av varor till och från dem genom andra länder.
19.
Vi beslutar vidare:
Att till år 2015 halvera det antal människor vars inkomster är lägre än en dollar per dag och det antal som inte har tillräckligt med mat, och till samma år halvera den del av mänskligheten som inte har tillgång till rent dricksvatten på nära håll eller inte har råd att skaffa vatten.
Att garantera att alla barn, både flickor och pojkar, senast år 2015 har möjlighet att fullfölja hela den primära skolutbildningen och att flickor och pojkar har samma tillgång till utbildning på alla nivåer.
Att till samma år ha minskat mödradödligheten med tre fjärdedelar och dödligheten bland barn under fem år med två tredjedelar av de nuvarande talen.
Att då ha stoppat och börjat minska spridningen av hiv/aids, malaria och andra utbredda sjukdomar som plågar mänskligheten.
Att ge särskild hjälp till barn som blivit föräldralösa på grund av hiv/aids.
Att år 2020 ha uppnått betydande förbättringar av levnadsvillkoren för åtminstone 100 miljoner människor som bor i slum, som föreslagits i ”städer-utan-slum-initiativet”.
20.
Vi beslutar också:
Att främja jämställdhet och stärkande av kvinnors makt över sina egna liv som effektiva vägar att bekämpa fattigdom, hunger och sjukdomar och stimulera en utveckling som verkligen är hållbar.
Att utveckla och genomföra strategier som ger ungdomar i hela världen en reell chans att få bra och produktiva arbeten.
Att uppmuntra läkemedelsindustrin att göra de nödvändigaste läkemedlen mer tillgängliga och åtkomliga till lägre priser för alla som behöver dem i utvecklingsländerna.
Att utveckla ett nära samarbete med den privata sektorn och organisationer i det civila samhället i kampen för utveckling och fattigdomsutrotning.
Att garantera att fördelarna av ny teknik, särskilt informations- och kommunikationsteknik, är tillgängliga för alla i enlighet med Ecosocs ministerdeklaration 2000.
IV. Skydd av vår gemensamma miljö
21.
Vi skall göra vårt yttersta för att befria hela mänskligheten, framför allt våra barn och barnbarn, från hotet om ett liv på en planet som är oåterkalleligt förstörd av mänskliga aktiviteter och vars naturtillgångar inte längre räcker för människornas behov.
22.
Vi bekräftar på nytt vårt stöd för principerna om hållbar utveckling, däribland dem som ingår i Agenda 21, antagen vid Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling.
23.
Vi beslutar därför att i alla åtgärder som rör miljön följa en ny etik för god hushållning och förvaltning, och som ett första steg beslutar vi:
Att göra alla ansträngningar för att garantera att Kyoto-protokollet träder i kraft, helst innan tioårsjubileet av Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling 2002, och att vi inleder den erforderliga minskningen av utsläpp av växthusgaser.
Att intensifiera våra kollektiva ansträngningar för hushållning, skydd och hållbar utveckla alla typer av skogar.
Att verka för fullständig implementering av konventionen om biologisk mångfald och konventionen för kamp mot ökenspridning i länder som drabbats av extrem torka och/eller ökenspridning, särskilt i Afrika.
Att sätta stopp för den ohållbara exploateringen av vattentillgångar genom att utveckla strategier för vattenhushållning på regional, nationell och lokal nivå för att främja både rättvis tillgänglighet och tillräcklig tillgång.
Att intensifiera samarbetet för att minska antalet och verkningarna av naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av mänskliga aktiviteter.
Att garantera fri tillgång till information från kartläggningen av det mänskliga genomet.
V. Mänskliga rättigheter, demokrati och god samhällsstyrning
24.
Vi skall göra vårt yttersta för att främja demokratin och stärka rättssäkerheten, liksom respekten för alla internationellt erkända mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, inklusive rätten till utveckling.
25.
Vi beslutar därför:
Att helt och fullt respektera och försvara den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.
Att målmedvetet arbeta för fullständigt skydd och stärkande i alla våra länder av medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter för alla.
Att stärka kapaciteten i alla våra länder att tillämpa demokratins principer och arbetssätt samt respektera mänskliga rättigheter, inklusive minoriteters rättigheter.
Att bekämpa alla former av våld mot kvinnor och efterleva konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.
Att vidta åtgärder för att garantera respekt för och skydd av invandrares, migrerande arbetares och deras familjers mänskliga rättigheter, stoppa rasistiska och främlingsfientliga handlingar som ökar i många länder och främja större harmoni och tolerans i alla samhällen.
Att arbeta gemensamt för att bredda den politiska verksamheten genom aktivt deltagande av alla medborgare i alla våra länder.
Att garantera mediernas frihet att spela sin viktiga roll och allmänhetens rätt att få tillgång till information.
VI. Skydd av de sårbara och utsatta
26.
Vi skall göra vårt yttersta för att garantera att barn och andra civila som drabbas oproportionerligt hårt av naturkatastrofer, folkmord, väpnade konflikter och andra humanitära nödsituationer får allt det bistånd och allt det skydd som de behöver för att de skall kunna återgå till ett normalt liv så snart som möjligt.
Vi beslutar därför:
Att utvidga och stärka skyddet av civila i komplexa nödsituationer i enlighet med internationell humanitär rätt.
Att stärka det internationella samarbetet, inklusive fördelningen av bördorna för och samordningen av humanitärt bistånd till länder som härbärgerar flyktingar, och att hjälpa flyktingar, även internflyktingar, att frivilligt återvända till sina hem i trygghet och värdighet för att på ett smidigt sätt återintegreras i sina samhällen.
Att uppmuntra till ratificering och fullständig tillämpning av konventionen om barnets rättigheter och dess frivilliga protokoll om barn i väpnade konflikter och om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi.
VII. Åtgärder för att möta Afrikas särskilda behov
27.
Vi skall medverka till att demokratin stärks i Afrika och bistå Afrika i dess kamp för varaktig fred, utrotning av fattigdomen och hållbar utveckling och därigenom ge Afrika en betydande roll i världsekonomin.
28.
Vi beslutar därför:
Att fullt ut stödja de politiska och institutionella strukturer som byggs upp i de nya demokratierna i Afrika.
Att uppmuntra och understödja regionala och subregionala mekanismer för förebyggande av konflikter och främjande av politisk stabilitet, och att garantera ett tillförlitligt flöde av resurser till fredsbevarande operationer i världsdelen.
Att vidta särskilda åtgärder för att möta utmaningar som fattigdomsutrotning och hållbar utveckling i Afrika, bland annat skuldavskrivning, förbättrad tillgång till marknader, ökat offentligt utvecklingsbistånd och växande flöden av utländska direkta investeringar, liksom överföring av teknologi.
Att hjälpa Afrika att bygga upp sin kapacitet att ta itu med spridningen av hiv/aids och andra infektionssjukdomar.
VIII. Ett starkare Förenta Nationerna
29.
Vi skall göra vårt yttersta för att göra Förenta Nationerna till ett mer effektivt verktyg i arbetet för att genomföra alla dessa prioriteringar: kampen för utveckling åt världens alla folk; kampen mot fattigdom, okunnighet och sjukdomar, kampen mot orättvisa; kampen mot våld, terror och brott och kampen mot misskötseln och förstörelsen av vårt gemensamma hem.
30.
Vi beslutar därför:
Att åter bekräfta generalförsamlingens centrala ställning som Förenta Nationernas mest representativa organ och det viktigaste överläggande och policyskapande organet och att möjliggöra för församlingen att effektivt spela denna roll.
Att intensifiera våra ansträngningar att genomföra en omfattande reformering av säkerhetsrådet och därvid beakta alla aspekter.
Att ytterligare stärka ekonomiska och sociala rådet, och därvid bygga på de förbättringar som nyligen genomförts, för att hjälpa det att fullfölja den uppgift som det tilldelats i stadgan.
Att stärka Internationella domstolen för att den skall garantera rättvisa och rättssäkerhet i internationella relationer.
Att uppmuntra regelbundna samråd och regelmässig samordning mellan de viktigaste organen inom Förenta Nationerna.
Att säkerställa att organisationen i rätt tid och på ett förutsägbart sätt förses med de resurser som den behöver för att kunna utföra sina uppgifter.
Att uppmana sekretariatet att på bästa sätt utnyttja dessa resurser enligt tydliga regler och procedurer som beslutats av generalförsamlingen i alla medlemsstaters intresse, genom att använda de bästa metoder och teknologier som står till buds och genom att koncentrera verksamheten på uppgifter som prioriterats genom beslut av medlemsstaterna.
Att främja anslutning till konventionen om säkerhet för Förenta Nationernas och andra anslutna organisationers personal.
Att säkerställa bättre policysamstämmighet och samordning mellan Förenta Nationerna, dess fackorgan, Bretton Woods-institutionerna, Världshandelsorganisationen och andra multilaterala organ i syfte att åstadkomma en helt samordnad inställning till freds- och utvecklingsproblemen.
Att ytterligare stärka samarbetet mellan Förenta Nationerna och nationella parlament genom deras världsorganisation, Interparlamentariska unionen, på olika områden, bland annat fred och säkerhet, ekonomisk och social utveckling, folkrätt och mänskliga rättigheter samt demokrati och genderfrågor.
Att öka möjligheterna för den privata sektorn, icke-statliga organisationer och det civila samhället i allmänhet att bidra till förverkligandet av organisationens mål och program.
31.
Vi anmodar generalförsamlingen att regelbundet övervaka de framsteg som görs för att genomföra åtagandena i denna deklaration och ålägger generalsekreteraren att framlägga periodiska rapporter om detta för behandling av generalförsamlingen och som grund för framtida åtgärder.
32.
Vi bekräftar ånyo högtidligen, vid detta historiska tillfälle, att Förenta Nationerna är hela den mänskliga familjens oumbärliga gemensamma verktyg, med vilket vi skall försöka förverkliga våra universella förhoppningar om fred, samarbete och utveckling. Därför utlovar vi vårt oreserverade stöd för dessa gemensamma mål och uttalar vår beslutsamhet att nå dem.
Anpassad sökning
