Om det fanns OS, WM, SM, Nobelpriset
i Egoism
så skulle jag haft massor av såna medaljer att rulla mig i,
att visa upp och skryta om.
Men nu så finns det inte.
Och vi syns bara offentligt i andra sammanhang.
Som i och för sig är ganska egocentriskt.
I TV som aktiv publik, eller som debattörer.
I tidningar skriver vi om samhället, sett ur våra ögon.
Våra trångsynta ögon som knappt ser längre än vår egen näsa.
Så det blir ofta debatt om de ord vi klurar ut
Vi är nog fler än ni tror
Vi som är oss själva så nära att vi helst struntar i er andra
Men förhoppningsvis så blir era barn inte såna
Och den man/kvinna ni älskar kanske går att rädda från egoträsket
om han/hon inte bryr sig tillräckligt om dig
Jag lever utan barn och tänker bara på mig själv alltid.
Jag gör ju inget för någon annan.
Och råkar det bli något av misstag
så är det alltid något som skadar mer och sårar mer.
Jag har försökt bli mindre egoistisk,
men gruppterapin som är inriktad på empati och hänsyn
kostar massor och som sagt jag tänker ju bara på mig
själv och varför då betala 5000 för något sånt?
Att bara tänka på sig själv
Att varje sekund försöka komma på
hur man själv ska få det så bra det går
Att först tänka "jag då?" när någon säger att något hänt
Att aldrig gratulera eller resa till släkt, familj etc
Om inte någon annan betalar, då kan man ju "offra" sig.
Att inte anstränga sig något för att andra ska få det bättre
Kanske inte ens önska att andra ska få det bra
Att bara se sig själv, och hur allt runt omkring rör en.
Att varje dag kämpa för att få mer av allt
På bekostnad av alla andra.
Anpassad sökning
