 Index - QuickIndex »»Twitter ¤
!!! Kan vara otäck Jag - Om mig Endometrios Hiv & Aids Links 
Copyright © Last update: Gått vilse? QuickIndex
!!! Kan vara otäck
 Anpassad sökning
Vädret Rinkeby
|
 |
|
Nattens Tankar - SorgSorgen är tomhet Du är död nu, sen ett år Accepterar kanske aldrig det Det är slut... livet är över 040423En höstdag 1996 begravdes min dåvarande klasskamrat, 21 år blev hon... Beskedet om hennes död är än i dag som i en dimmig pratbubbla. Overkligt långt bort stod rektorn och prästen. Jag flög ut ur klassrummet. Hade ju dessutom stört bekedet genom att komma försent. Mellan tårarna känns hennes livliga blick. när hon rättade till håret så där som tjejer gör, du vet... Låter minnens, även dom sorgligaste få lagom plats. Som balans i vardagen. Men minnen får inte ersätta livet. Eller äta upp en. En del kan tycka det är fel att man skrattar åt minnen "för" tidigt. Men det är ju ett skratt. en känsloyttring över en händelse som man minns med glädje, det kan ju inte vara fel. Jag kunde skratta ganska tidigt åt saker pappa sagt, tror det hjälpt mig att inse att det som hände hänt. Att min tid nu, och framtiden är utan en levande pappa, men minnen finns. Som jag kan berätta vidare. 030106Har åkt lastbil en del genom smålands sydöstra delar på vintern... och även om det är svinkallt där så är det vackert att titta ut... om man nu bor mitt ute på landet... Saknar ofta dom turerna. Troligtvis för jag åkte med pappa och har varit död i snart 2 år. Men jag har en del foto jag tagit och sitter ofta att tittar på dom... har lagt dom på min hemsida... lätta att nå ifall jag över all förmodan är hemifrån... Vinterfoto jan -97 Den torsdagen som M. berättade om sin älskade hund så ville jag åka hem till min dator och skriva och skriva utan att någon vill att man ska vara dotter, syster och "svägerska". Jag hade lite smådjur som barn... såna som har kort livslängd... (realistiska föräldrar insåg att det var bäst... *ler*) Sen flyttade jag hemifrån. Fick själv allergi så djur var inte ens lönt att tänka på. Kunde umgås lite mer djur så det vore dumt att riskera att bli sämre. Min syster ärvde två tamråttor från en vän som nästan haft ihjäl dom. Men orden de lever max ett år till fick dom flytta hem till pappas kontor. Och när de dog, tre år senare så satt jag där... De var tama. Och smarta... Nu när jag var nere så är plasten där de stod upptagen med alla papper om pappa och handlingar, fakturor och läkarintyg. Husdjur, hundar, etc såna djur man lever med i sin familj, har som sin familj eller som tillskott i den är en del av livet. Att varje dag i många år ha en vän som är nära, som visar en kärlek och tillit är underbart. Klart *pip* det gör ont när den dör. Oavsett vilken art vännen har. En gammal parallell klasskompis till min syster som hade en hund som enda vän, som sitt syskon, den ersatte föräldrarna som söp och slog, och var hennes enda trygghet. När hon var ca 15 fick hunden (vet ej hundens ålder) cancer och skulle avlivas. Och när hon några månader senare gick ut nian försvann hon in i sig själv. Och lär enligt småstadsrykten stannat där. "Hon blev så lustig av det, det var ju bara hundensom dog... tänk om det vore hennes föräldrar..." Sen 16 års ålder har jag förlorat många människor. Pappa ville ha en hund. Han älskade hundar. Det var nog det han tyckte var det sämsta med tre allergiska ungar att hundar var förbjudna. När min kusin kom med sin hund så levde han upp. Och de stunderna kanske han kan njuta av nu. Många tror att man inte behöver sörja djur eller avlägsna släktingar... Blir sur när andra säger när man ska sörja och när man ska komma över det snabbt. Att förlora ett barn, en förälder, syskon, partner, nära vän och några till är godkända för lång sorg. 021101I min närhet är det drygt 15 som tagit livet av sig... 021101När en kompis för många år tog livet av sig så valde han även för mig. Han valde ju att mitt liv skulle bli utan honom. Jag respekterar hans beslut. Men jag är vrålförbannad på att han bestämde över mig. 021101Tror att vi som lämnas kvar alltid kommer att grubbla, ibland ofta, ibland väldigt sällan. Och man tankarna tänkt om jag bara sett... hört... förstått... kommer att ockupera en. Om jag bara inte hade gjort si eller om kunnat göra så... Min mosters man tog livet av sig 1998, då 69 år, och jag lägger ännu många timmar på att klura ut varför... Varför valde han det sättet... vad visste han? Hur mådde han? Min pappa dog förra året och han dog i en svår fysisk sjukdom som på 3 veckor tog bort allt liv ur honom. Det är mer konkret. Visst grubblar man på varför. Men innerst inne vet man varför han dog. Däremot är frågan varför han ett stort mysterium... Sorgen...
Index - QuickIndex © 1982-2015 Morticia |
