Projekt Prosa
Ouppmärksam
Förlåt för alla sönderharklade stämband
Avbrutna naglar av allt knackande i borden
Men ibland hör jag inte
Ibland ser jag inte
Men jag känner besvikelsen
Sorgen hos den jag inte hör eller ser
Och den känslan tär på samvetet
Jo, jag har faktiskt ett samvete
Men jag döljer det väl
Jag försöker verkligen att se och höra
Men jag är så trött, har så ont att det är omöjligt
Men jag ska bli bättre
Ska lära mig se och höra
Så stämbanden, naglarna inte slits
För jag verkligen inte att någon ska känna sig kränkt
Eller åtsidosatt, bortglömd
Fick kontakt med en som trodde sig ha lösningen
Men mitt dygn har bara 24 timmar
Men vissa delar försöker jag använda
Väl valda för att förhoppningsvis lära mig se och höra
Så de som finns runt mig får synas och får uppmärksamhet
Som de så väl behöver
Jag har många år att ta igen
Många människor som jag behöver be om förlåtelse
hos
Många kommer inte att ge det
Jag har sårat för mycket
Skadat de för livet
Genom att inte se eller höra
Ska lära mig se signalerna, tyda de tecken som en sårad omedvetet
sänder ut
För att kunna göra rätt helst innan
Textnr: 488
(1:a december 1998)
Till Menyn
Röker
Minns de de vidriga urbilliga tjeckiska cigaretter
Som tillsammans med diverse andra sorter
blev snussubstitut för 10 dagar
Röker inte till vardags
Men jag saknar smaken
Det är gott
Tycker man det spelar det ingen roll att propagandan säger att det
är äckligt
Det är farligt - det är bevisat
Det är dyrt - en ask om dan = en ny fräsch dator per år!
Jag röker inte, jag skulle dö inom några timmar troligtvis
Men jag saknar det
Även om det är något man inte bör säga högt
Så är det gott att röka!
Textnr: 489
(2:a december 1998)
Till Menyn
Friktion
Känslan av att något nästan klibbar ihop
Skaver och klämmer fast
Nästan som det brann
Nästan som om någon högg med ett stämjärn
Bort små små bitar
Dygnet runt
Blundar men det hjälper inte
Det fattas något
Som försvunnit eller aldrig funnits
Tappar saker när känslen försvinner
Men jag håller på att lära mig låta bli
Benen domnar bort snabbt
Men jag ska kunna gå ordentligt ändå
Utan att behöva anstänga varenda muskel som finns
Eller koncentrera mig så jag glömmer andas
Textnr: 490
(3:e december 1998)
Till Menyn
Blåst
På mycket
Men långt ifrån allt
Underbara människor
Överallt runt omkring mig
Erfarenheter som lärt mig så mycket
Även om livets baksida
Och att ondska faktiskt finns
Men att det går att bekämpa om man verkligen orkar
Jag är blåst på delar av livet som många anser
vara självklart
Men för mig existerar det inte
Och hur kan man sakna något man aldrig upplevt?
Och hur ska jag prioritera något som för mig känns helt
onödigt
Eller något jag inte förstår
Även om jag missat mycket och kommer att missa massor
Så finns det enormt mycket i livet kvar
Som inte får glömmas bort
Textnr: 491
(4:e december 1998)
Till Menyn
Polo
Snön vräker ner
Ser knappt gatlycktorna
Taken är vita,
marken täckt med snön som blir till grå slask när
alla trampar på den
I fönstren mittimot är det stjärnonr och adventsljusstakare
Snart jul och hade det varit jul idag hade det blivit en vit jul
Det är inte kallt enligt termometern men jag fryser konstant
Har tjocka kläder på dygnet runt
Sover i raggsockor och polo
Inbillar mig att jag kommer att omvandlas till is
Och ligger i fler år nerfrysen i sängen
Inte död bara djupfryst
Textnr: 492
(5:e december 1998)
Till Menyn
Bror
Så många mil skiljer oss åt
Men vi hade inte träffats oftare om vi bott närmre
Det vet vi av erfarenhet
Men nu så ringer du ibland
När du är i stan på möte
Och vi ses några timmar
Ibland är vi på samma möte
Igår åt vi lunch
Du var på möte
Och jag ledig
Kungshallen - med valfrihet till alla
Där var fullt
Men mellan två bord fanns tre platser
Så där placerade vi oss
När vi var mätta
Så gick vi skilda håll igen
Tills nästan gång vi ses
Textnr: 493
(6:e december 1998)
Till Menyn
Kartan
Sökte en adress
Men det var en sån gata som bara står med i registret
Och inte på kartan
Och i rutan där den ligger
Så är det många som inte är utsatta
Väljer bort den butiken
Får leta efter ett mer lätthittat alternativ
Så gatnamnet är utsatt på kartan
Eller någonstans där jag redan hittar bra
Textnr: 494
(7:e december 1998)
Till Menyn
Kliar
Vill stänga av
Men ingen hjälper
Så plågsamt
Försökt med allt
Det enda som egentligen finns åter
Är ett pistolskott genom huvudet
Men jag har ingen pistol
Något gör mig galen
Något som jag inte vet vad är
Ytte påverkan
Eller inre påverkan
Kanske inbillar mig allt
Jag kanske inte ens finns på riktigt
Allt kanske bara är en dröm
Som jag snart vaknar från
Går upp äter frukost och går till ett vanligt jobb
Där jag är som vem som helst
Kommer hem och är social och trevlig
Hinner med allt jag ska
Och hinner med sånt som är kul
Har en fast inkomst som räcker till det jag behöver
Och lite till
Säger bara nej om jag verkligen inte kan eller vill just då
Annars är jag positiv och glad
Men något säger mig att det inte är en dröm
Utan den verklighet jag lever i
Den som ena dagen gör mig totalt galen
För att någon sekund senare få mig att falla i hejdlöst
skratt
Det liv som jag lever
Jag har inte valt det
Men jag tvingas göra val som kan försämra det
Och jag gör val som kan såra andra
Men det är nog så alla lever
Mer eller mindre
Men alla kanske inte tänker på det
Eller bryr sig
Det känns nästan som jag svalt klipulver
För klådan är inuti mig
I magen, Huvudet, benen, bröstkorgen
Överallt och oåtkomligt
Inte som myggbett
Eller eksem
Osynligt kliar det
Utan spår av skada eller irritation
Inte funnit något som kan lindra ännu
Inte som inte är dödligt
Textnr: 495
(8:e december 1998)
Till Menyn
Genomskådar
Ser igenom dig likt röntgenstrålar
Läser dina rädslor
Som de vore skrivna i en bok
Får dina mardrömma uppspelade inför mig mig
Som om de vore en film
Men det enda jag vill är att du själv säger något
För även om man kan se hur rädd, hur skadad, hur sårad
en människa är
Så kan man inte se hur personen hanterar det om hon eller han
Låtsas som om inget hänt
Om personen ljuger för sig själv
Varje dag
För att slippa tala om rädslorna
Så syns det
Det nästan står ordagrant i ögonen
Kroppshållningen säger att tydligt att personen känner
sig utnyttjad
Men det går inte att rädda personen om munnen är stängd
För man kan inte tvinga någon att yttra sig
Eller att våga inse att människorna kommer att sticka nålar,
knivar i en
Utan att de inte ens ser det du hoppas på
Du är bara en av alla
Som är lika osynlig som alla andra
Och lika synlig som alla andra
Du är inte i mitten
Ibland är du inte ens med i bild
Alla ser inte
Alla hör inte
För de ska få veta måste man tala
Och inte tror att de redan vet
Eller att de redan förstår
Ett barn vet
De skriker till någon upptäcker de
Men vuxna tror att de hjälper att sitta tyst, snäll i ett hörn
Men ingen kommer nära
De ser inte ens den som i det mörka hörnet slumrar och drömmer
mardrömmar
Jag kan läsa dig som du vore en bok
Eller se dina mardrömma som de vore en film
Men jag kan inte höra något
För du är så tyst
Och jag kan inte tvinga orden ur din mun
För din stumhet
Är permanent
Och det är bara du själv som kan bota den
Men för att göra det krävs mod
För någon kan få höra något som inte borde
komma ut
Och paniken att någon ska förstå något hemligt
För det är som att stå naken mitt på torget
Mitt i vintern när vinden är hård och tempraturen låg
Alla kan genomskåda en person om de behöver eller vill
Vissa gör det i syfte att skada
Andra för att hjälpa
Det svåra är att veta skillnaden
För de som vill skada vill självklart inte avslöja det
De ligger och lurar som en räv på jakt efter något ätbart
Och när deras väl valda offer kommer nära
Då slukar de allt
Men bara för egen vinnings skull
Genomskådar mig själv
Men inser att det jag gör dagligen är för överlevnad
Om än bara på kort sikt
För något annat har jag inte råd med
Men när jag har det så kommer det att gå bra
Ser rakt genom mig i speglen
Dödsångesten finns kvar
Men inte lika stark som innan
Paniken över att inte leva så länge som jag först
trodde
Har avtagit nu
Känner mig nästan trygg i mitt beslut
För jag vet innerst inne att något annat val vore omöjligt
Fem år är bättre än noll
Ser rakt genom mitt liv
Inser att jag gjort många val som sårat
Men om man bara har ett alternativ att välja på
Hur gör man då, om man inte vill såra
Låter bli att välja?
Eller förnekar allt?
Hur gör man?
Textnr: 496
(9:e december 1998)
Till Menyn
Sant
Vill inte tro på orden
Mycket har jag svalt
Och accepterat
Men just nu ångrar jag att jag fick veta
Det var lättare att inte veta
Det var lättare att leva
Nu är det fårhållningsregler som jag inte kommer att kunna
följa
Och nu vet jag hur farligt det kan bli
Jag bröt nog nacken för 3,5 år sen
Fick jag veta idag
Och jag som trodde den var lite stukad
Och risken att det händer igen är visst stor
Sökte hjälp för att se om några mjukdelar var skadade
Och skickades till röntgen
Massor med vinklar skulle kollas
Kunde väntat på svar
Men ville hem
Och vila
För jag ville nog inte veta
Egentligen
Fått så många diagnoser som skrämt mig
Som när de sa att jag hade cancer i hela magen
Eller när de fick avbryta undersökningen för att tarmen
nästan var ihopvuxen
Alla ord de sagt ha varit enkla att förstå
Hittills
Men idag blev jag nästan rädd
Trodde ju inte man kunde bryta nacken utan att märka det
Klart jag haft ont
Och att läkaren sa att den var svullen
Men de röntgade inte den då
Trots känselbortfall och yrsel
Trodde till 100% att det var en övertöjning av kotorna
Men egentligen så visste jag kanske
Men jag förträngde det
Åkte motorcykel och levde som vanligt
Trott att i morgon gör det nog inte ont längre
Eller i övermorgon
Ber till Gud att inte fler kotor är skadade
Och att de inte blir det
I morgon ska jag kanske ringa läkaren
Ska tillbaka dit och prata
Få veta mer
För jag förstår inte
Varför upptäcktes inte det när skadan var ny
Textnr: 497
(10:e december 1998)
Till Menyn
Hysteri
Köer ut på gatan
Skulder som tar år att betala av
Så många som önskar sig det dyraste
Så många som köper för att slippa såra
Leksaker på avbetalning - för att barnen ska slippa gråta
Finax Telefonlån passar perfekt
34 % ränta
Men du slipper säga sanningen
"Jag har inte råd"
Julklappshandlen slår nya rekord varje år
Familjer bråkar sönder helgen
Skuldbelägger varandra för deras drömmar
Dränker sorgen över sin ofullkomlighet
Och så blir så många ensamma den dagen som borde vara
glädjen
Inte fysiskt ensamma - kanske ensamma i sällskap
Men är det bråk och hot så känns allt ensamt
Även om det är 100-tals människor runt en
Alla dessa pengar som läggs ut på att "muta" människor
man knappt känner
Bara för det ska vara så
Jag gör likadant
Bara för att slippa deras gliringar
Men två urbilliga pocketböcker är i alla fall mindre dyrt
Än guld och dyra skogar
Textnr: 498
(11:e december 1998)
Till Menyn
Kulor
Av glitter
I skyltfönstret i stan
Som vackra
Som stjänor som rest till jorden för att stanna över vintern
I alla regnbågens färger
Men glitter
Och med paljetter
För att pryda bord och gran
Eller bara hålla i handen
I silver och guld
Röda och gröna
Blå, gula, vinröda, rosa
Lila och vita
De ligger där
Och bara syns
Ingen annan nytta än att vara pynt
Textnr: 499
(12:e december 1998)
Till Menyn
Vis
Några få ord
Och du veta allt
Om ditt liv
Eller hur jordens atmosfär
Några tankar och allt låter så sant
Nästan som en saga som är sann
Där någon som vet allt rädda världen
Från det onda, farliga, giftiga
Från krig och mord
Någon som trollar och sen blir allt bra
Någon som fyller våra liv med hopp och drömmar
En som har all kunskap om det vi just vill veta
En naturbegåvning
En liten ängel som viskar i vårt öra
De rätta orden när tungan fastnat mitt i ett ord
En hustomte som rädda oss när vi irrat omkring och letat efter
just Det Där
Och i nästa ögonblick ligger Det Där rakt framför oss
Där vi redan tittat ett flertal gånger
De visa är våra änglar, tomtar, älvor
Våra drömmar och fantasi
Fullt verkliga
Mitt ibland oss
Men lika osynligt synliga som allt annat vi inte hinner se
När vi springer mellan livet och döden
I en faslig fart
De kan bråka med oss för att försöja lära oss
ta det lugnt
Då låter de tåget stanna
Och vem blir inte stressad då?
När adrenalinet rusar i kroppen
Tänk om jag missat bussen jag ska byta till
Eller om jag kommer för sent till mötet en hållplats bort
Vi iaktas varje sekund i vårt liv
Av någon som bara vill oss väl
Av någon som vågar stanna oss
Och få oss att tänka - även när vi har bråttom
Det kan ju vara sista chansen att inte låta hjärtat explodera
i kroppen
Den lilla visa änglen som bara finns där ut är en del av
dig
Och av mig
Tomten är vi
Och de små orden är våra tankar och drömmar
Det är vi som är visheten - alla vi!
Även en person som inte kan gå, tala eller förstå
så bra
Bär enormt mycket visdom, idéer om hur saker blir bättre
Textnr: 500 (Oj då!)
(13:e december 1998)
Till Menyn
Rev
Sönder lappen
Ville glömma
Så trött på att inte minnas det jag innan kunde
Så trött på alla lappar som ska påminna mig
Problemet är att komma ihåg att titta på dom
Eller komma ihåg vilken dag det är just nu
Jobbigt att ringa fel person fel dag
Än så länge har jag inte åkt till sjukhuset fel dag
Dubbel, Trippel kontrollera de besöken
För missar jag besöket blir det så dyrt att jag går
i personlig konkurs
Och det vore väldigt dumt
Rev sönder lappen
Den som jag inte följde
Missade det helt
Borde skriva en lapp om att läsa på lappen
Som jag gör när jag ska handla
För inköpslistan
Och sen en lapp eller notis i kalenderna att jag ska handla
Textnr: 501
(14:e december 1998)
Till Menyn
Cirkel
Går runt och letar
Efter något som jag hört talas om
Något jag drömt om så länge
Men jag bara snurrar runt
Hittar inte det jag söker
Blir bara yr och illamående
Men jag får inte ge upp
Då är allt förlorat
Och jag måste kämpa mot yrslen
Det ska gå
För andra säger sig ha hittat det
Och de har berättat hur det känns
Vill så gärna
Vill finna svaret på gåtan
Och alla nya frågor som man alltid ramlar öven när någon
är löst
Går runt i en cirkel
Hoppas komma ur den med det jag söker
Textnr: 502
(15:e december 1998)
Till Menyn
Historia
Skriver min historia
Ingen annans
Bara mina egna ord
Min bild av vad som hänt
Min sanning
Folk kan bli stötta
De har en annan bild
Sin bild
Sin sanning
Men den är inte min
Och min är inte deras
Så många olika ögon ger så många olika bilder
Mina ord är min historia
Om mitt liv
Det som jag upplevt
Det som kommit mig nära
Kanske bara för ett tag
Men fastnat i mitt minne
För alltid
Textnr: 503
(16:e december 1998)
Till Menyn
Julfesten
Det började med pysseldag hela dagen
Massa konstiga aktiviteter som ingen verkade uppskatta
Sen blev det julmat
Och jag minns kvällarna framför brasan
Och Birgers högläsning ur svenska klassiker
Julberättelse från förr
Glöggen och pepparkakorna
Så mysigt
Fackeltåget till Kyrkan
Gudstjänsten och den underbara julstämmningen
Det är två år sen nu
En av de saker jag verkligen saknar
Knastret från elden
Dofterna
Och känslan som man måste upplevt för att förstå
Textnr: 504
(17:e december 1998)
Till Menyn
Strålar
Av glädje
Ett inre lugn har tagit över
Obegripligt
Nästan känslan av ett rus
Inte med hjälpa av något
Utan något kroppen själv skapat
Endrofinerna och adrenalinet gör mycket gott
Värmer kroppen inifrån
Så det känns så där lugnt på något sätt
Avslappnad och rofylld
Nästan för bra för att vara sant
Men den känslan måste få stanna kvar en stund
För det känns bra
Lugnet som greppar tag om mig
Vill att det ska stanna för evigt
Känslan av glädje och lugn
Nästan syns runt vissa människor
Som en ljus kant runt om de
Som ett fält omkring kroppen
Textnr: 505
(18:e december 1998)
Till Menyn
Begär
Jag vill bara att ni som är runt mig ska våga tala
Säga vad ni vill och hur ni mår
Det enda jag begär från er är ärlighet
Och mod att tala
Inte bara den tysta rädda blicken
Jag vill inte krossa er
Men när ni varit tysta i flera timmar
Så blir det ibland jag som talar med den ni borde tala med
Eller när ni gömmer er
Jag ska inte tala med någon jag inte känner väl eller
Ta nya kontakter på ett tag
Det är er tur nu
Jag lovar att inte ta några människor ifrån er
Och de som inte gett er uppmärksamhet först ska försöka
göra det
Jag ska leda in de på det spåret
För det vore skönt om ni kunde tala om vad ni känner själva
Och ta egna intiativ till kontakt
Men alla kan inte det
Och jag ska ligga lågt ett tag
Sluta ta platsen i rampljuset
Sluta ta vännerna från er
Och bli en åskådare på bästa parkett
För viljan att lyssna, att se och att tänka kan inte ta ifrån
mig
Inte ens viljan att andra ska må bra hindrar mig från att andas
Luften räcker ett tag till för oss alla
Och tills dess så andas jag
Det enda jag begär är att ni ska må bra
Ta livet till er och njuta av allt som är så vackert
Det underbara
För jag vet att ni kan
Om ni vill
Textnr: 506
(19:e december 1998)
Till Menyn
Underligt
Livet
När man nästan trott att allt var glömt
Så bara finns det där igen
Mitt bland allt annat
Som det inte varit borta en sekund
Påminner oss om vår sårbarhet
Om vår mänsklighet
När vi nästan glömt hur livet kan ty sig
Så kommer det fram och påminner oss om hur vi mår
Och hur vi kan göra för att inte såra oss själv eller
varanadra
Eller hur vi ska få ett långt liv genom att bara tänka
lite lite grann ibland
Så underligt att se hur vi lever utifrån
Hur vi gör varje dag möjlig
Sover, äter går till jobbet
Hem igen äter och sover
Dag efter dag
Vecka efter vecka
Hela livet
Mitt liv ser inte ut så
Jag går inte till något jobb
Jag är hemma
Visst gör jag saker ibland
Sånt som man bör för att det ska fungera
Men jag låter bli mycket
Det som är tråkigt
Eller det som jag bara inte vill göra just då
Jag har ett bra liv
Massa valmöjligheter
Som jag betalar dyrt för
Vet att många skulle vilja byta
Tänk att slippa en jobbig chef varje dag
Slippa kunderna
Och de jobbigt tiderna
Bara kunna njuta av livet
Låter så lyxigt
Så underbart
Nästan så jag försöker tro på det
Intalar mig själv att det är så jag lever
Hoppas det ska bli bättre då
För livet är bra underligt när man inte ens förstår
sig själv
Eller sitt eget språk
Jag vill behålla mitt liv
Inte alltid men ibland när det känns perfekt
Klart mitt liv inte alltid är så underbart
Det har sina mörka sidor
Men jag vill tro att jag valt det
Att jag bestämmer
Inte att det är påtvingat och hopplöst tråkigt
Jag kan göra vad jag vill, nästan när jag vill
Det borde vara drömmen
Men när nästan bli sällan
Och valfriheten ett tvång
Då är det inte lika kul längre
Men jag intalar mig att det är underbart
Och någon gång så kanske jag tror på det
Och njuter lika mycket som alla tror att jag gör
Textnr: 507
(20:e december 1998)
Till Menyn
Våld
Brukar inte våld mot andra människor
Anser att det är onödigt och fel
Men mot min egen kropp är det svårare att låta bli
Skadar sällan mig allvarligt med flit
Men jag tar inte hand om mig själv på det sätt jag borde
Självdestruktiv sedan många år
Tur ingen ser reslutaten av mina verk
Som om inte min kropp är skadad nog utan våld
Men så ser inte jag det de nätter jag inte orkar mer
Jag har slagit två gånger
En gång för 8 år sen på en pizzeria, han sa saker
jag ogillade
Den andra gången för 3 år sen
Han slog mig först i ryggen med hjälp av att smälla upp
ryggstödet
Det gjorde så ont
Några dagar senare boxade jag han rakt i mellangärdet
Han föll ihop och hade stora problem att andas
Men våld löser inga problem
Det bara skapar nya
Jag brukar inte våld generellt
Men ibland så brister något
Och då blir det min egen kropp som är ivägen
Men jag skulle inte kunna skada någon annan fysiskt
Jag har inte den styrkan som krävs
Skulle inte klara av ett slagsmål med en nyfödd baby utan att
skadas mest
Jag är för klen för att slåss
Ett fullt giltigt skäl
Mitt svepskäl för att slippa
Jag är inte konlikträdd
Att bråka gör att man upptäcker nya sidor av sig själv
Och av andra
Man får nya perspektiv
Och mår väldigt bra efteråt
När man skrattat en stund
Men alla vågar inte bråka
Tror att det är förbjudet och farligt
Men verbala krig och inte lett till massgravar eller masslakt
Att ta till våld är att stänga av sin intellegens
Om man har någoin kvar efter alla hårda slag man tagit emot
Att ta till våld mot människor man inte känner bara för
att
De har den där jackan eller frisyren
Är för mig helt obegripligt
Kan inte förstå
Men jag behöver inte förstå
Är jag på fel plats vid fel tid så kan det vara jag som
ligger där
Och vad hjälper det då om jag förstå
Textnr: 508
(21:a december 1998)
Till Menyn
Fegt
Så fegt av dig
Att inte våga ta reda på det där tidigare
Vad hade du att förlora
Vad kunde ta ifrån dig mer än du redan förlorat
Orden från brevet får mig att tänka
Jag är väl medveten om min enorma feghet
Skulle helst vilja ligga under täcket för att slippa fler jobbiga
besked
Men vad skulle jag få ut av livet då
Jag som älskar att leva
Så det föll på sin egen orimlighet
Men jag borde ringt tidigare
Och jag borde ringa igen nu
Men jag har ju löst problemet själv
Tejp! Med en kvart och tejp kan man fixa allt
(Tänker på Magnus när jag skriver orden
Många år sen vi träffades
Flickvännen Anna hon som pluggar så mycket)
Det tog mer än 15 minuter att fixa det
Men det känns ganska bra
Ska köpa mer tejp och fler handskar
För det blir många veckor tejp när man vägrar gips
Men har jag tur är det snart för sent att gipsa
Då blir den en trevlig avtagbar skena istället
Borde ringa och fråga
Kanske sen
Tänk om de säger att det måste gipsas
Men jag fixade ju andra handen själv
Men det var lillfingret inte tummen som det är nu
Och om man visste hur mycket tummen behövs hade man nog behandlat
den bättre
För det är så segt att göra något med den tejpad
Fegt av dig att inte våga lyssna på orden
Fegt av dig att välja flykten framför vetskapen
Men för mig var det rätt
Fegt att tro på allt folk säger
De flesta gör bara saker för egen vinning
Som om jag inte redan visste
Jag är inte nyfödd
Jag önskar mig mer mod
Så jag slipper gömma mig i dagar för att jag är livrädd
för orden
Kan låta bli att svara när jag ser att det är från
sjukhuset
Bara för jag inte vill höra just då
De ringer ju alltid tillbaka en stund senare när jag mentalt förberett
mig
Så fegt av dig att tro att du slipper något när du gömmer
dig
Du är precis som alla andra här på jorden en människa
Som måste ta tillvara på ditt liv
Dina intressen
För ingen annangör det
Du får fixa ditt liv
Se till att du överlever
Men du är kanske för feg?
En djup suck - nej jag är inte för feg
Men jag är lite feg
Vill slippa det som gör mitt liv besvärligt
Och vissa dagar tror jag att det hjälper att gömma sig
Jag tar hand om mitt liv
Och ser till att allt runt omkring fungerar
Så fegt av dig att inte våga tala högt
Du bara viskar tyst
Och tror att någon ska kunna hjälpa
Jag har talat högt
Men människorna har inte tid
De har sina liv att leva
Sin vardag som slukar deras tid
Precis som jag har min
Det är inte fegt att inte vara påflugen
Och tvinga folk att ändra på sig
Jag vill ha alla som de är
Inte som slavar
Kanske naiv när jag tror att det är bäst
Men inte fegt
Naiv ibland
Inte ofta, livet har visat mig att det är livsfarligt att tro gott
om alla
Men livet har också gett mig vänner för livet
Som jag kan lita på
Som säger vad de känner, tänker, tycker och som både
ger och tar kritik
Fegt att inte släppa in fler?
Lite, men jag vill hinna med mig själv
Och de som finns hos mig
Jag är feg
Så feg att jag skulle vilja gömma mig under täcket
Och ligga där till allt är bra
Men hur skulle jag få veta det?
Textnr: 509
(22:e december 1998)
Till Menyn
Vid
Vid min sida
För resten av mitt liv
En dröm
Kan den bli sann?
Textnr: 510
(23:e december 1998)
Till Menyn
Latast
Av alla
Men det är den jag är
Skulle kunna sova dygnet runt
Strunta i alla måsten
Så lat är jag
Men jag tvingar mig att göra allt jag borde
I alla fall en del av det
Sånt jag mår bra efteråt av
Men även sånt som andra mår bra av
Jag vill inte vara latast
Men sån är jag
Och det får jag vänja mig vid
Textnr: 511
(24:e december 1998)
Till Menyn
Oviktig
År 2020
Se dig i speglen
Vad har just du gjort för mänskligheten
Mer än att delta i livet
Det liv som innehåller nedsmutsning av vatten
Förgiftning av luft
Att döda skogar
Är du så viktig nu?
När du upptäckt att du inte gjort något unikt
Bara levt som alla andra
Försökt lite här och där
Förändrat något men det har inte fungerat på sikt
Är du fortfarande viktigare än alla andra?
Har du fortfarande rätt att krossa andra människor
Nu när du bevisligen är en av oss ändå
Oavsett vad din pappa sa när du var barn
Eller vad din mamma sa när du undrade varför något var
som det var
Du är inte någon mer än oss
Du är inte någon mindre än oss
Du är en av oss
En könslös varelse utan framtid
Jobbigt att hantera när man är van att sitta på en pidestal
och se ut över
Oss andra - de där odjuren
Nu är du en av oss
Ett odjur?!
Som lever för dagen
Inget annat att göra på en planet som håller på
att dö
Så gör vi
Och DU
Även din pappa gör så
Och din mamma
De är dina juveler, inte mina
De har lärt dig leva ett annat liv än det du kommer att få
leva
Ingen här på marken kommer att särbehandla dig
Du får slita som vi andra
Du får blir skitig som vi andra
Och din pappa och mamma lär du snart få träffa här
För inga palats finns kvar
De brändes upp av de varma solstrålarna förra veckan
Och de kockande haven rymmer ingen yackt, den smälter bort
För vi vanliga dödliga har tillsammans med de som ser sig som
odödliga
Förbrukar den enda planeten där vi kan leva
Den enda planeten där det är viktigare att spela BingoLotto än
att äta giftfri mat
Minns du när jag frågade dig vilken planet du ska fara till
och spela BingoLotto när denna är död?"
Det är dags att fara nu
Om du inte vill missa ett spel
För snart så finns inget kvar här
Ett utbrännt ökensamhälle
Freonerna gav oss riktiga somrar!
Men till priset av att planeten brändes upp
Men hellre det än varma vinterkläder och mössa
Bikini och sarong - varje dag är bättre
Oj då... isen försvann visst och vi fick vara halva landet kvar
Men jag bodde ju inte där sjön la sig
Så jag fick en ny fin strand
Alla barn blir till i provrör
Östrogen i spermierna gör de helt odugliga
Redan i slutet på 1900 - talet så märktes det
Men ingen gjorde något
Så man använder infryst
Valfrihet
Jag vill har en baby som kommer att bli 173 cm lång, slank, blond
hår, blå-gröna vackra ögon
Så hon kan bli modell!
Och ett tag senare ligger hon i famnen
Född mer snitt, kvinnokropparna klarar inte vanliga förlossningar
längre
Miljöförstörningarna har satt lite spår
Men läkaren lägger ärret så det knappt syns
Nedanför bikinibyxornas kant
Och barnet kommer snart att långsamt dö bort
I din famn
Hon saknande ett fungerande nervsystem
Hjärnan var död
Inget att göra
Dina pengar är slut så du kan inte köpa fler
Det är oviktig vem som är skyldig
För det är inte en
Alla har skuld
Även jag fast jag betalar 4000 mer för en miljöanpassad
dator
Och Du för det du inte orkade göra
Jag för alla gifter jag sprider
Det är oviktigt vem som borde gjort vad
Det enda som är viktig nu är vem kommer att göra vad nu
Och i morgon
Och nästa vecka...
För resten av livet
Textnr: 512
(25:e december 1998)
Till Menyn
Tyst
Jag lovade
Men jag bröt löftet
Men straffet min kropp fick
Motsvarar kanske det lidande jag orsaket hos er
I alla fall en liten del av smärtan
Det var så svårt att låta bli att svara
Men jag var mer tyst än jag brukar
Och nästa gång så blir jag lite tystare
Och så vidare
Ändå till jag inte stjäl ljuset från någon
Jag ska bli tystare
Så ni andra hinner prata
Jag ska se till att jag slipper frågor
För då slipper jag svara
Och då blir jag tyst
Tala är silver och Tiga är guld
Och guld är mer värt än silver
Även om jag tycker silver är vackrare
Textnr: 513
(26:e december 1998)
Till Menyn
Mes
Jag tillhör de som är mesiga
Fega och rädda
Sen jag var barn har jag kallats mes
För jag inte vågade göra det som de andra gjorde
Jag helt enkelt inte vågade hoppa över stora hinder
Hänga i ringar och dingla
Lärarna gjorde klar att de höll med de andra barnen
Och jag satt stilla på en bänk
Jag är en mes
För jag vågar inte hoppa över stora träprylar bara
för man ska
Eller gå balansgång bara för det står i en läroplan
Jag är en mes
För jag hellre sitter på en bänk och tittar på
Och ser de andra rädda göra saker de mår dåligt av
De är modiga
För de lyder - Jag trotsade och blev en mes
Jag är en mes
För jag hellre gör saker som jag trivs med
Som att hjälpa de som ingen ser
Bli någons röst som inte får tala
Skriver saker som väcker rädsla hos läsaren
Som skrämmer till tanke
Som kräver att man vågar se vad som kan hända
Så gör en mes
För jag är en mes
Som inte vågar hoppa eller hänga i ringar från taket
Som inte vågar springa eller cykla
Men hellre en mes än en modig och lydig
För jag gör det jag trivs med
Jag simmar inte - livrädd för vatten
Jag vågar inte slåss - rädd att bli skadad
Men jag vågar säga ord som är fula som kan skrämma
Jag är en mes
För jag inte vågar sånt som är normalt
Jag kommer alltid att vara en mes
För jag kommer aldrig att göra sakerna
Som när ett barn ramlade i vattnet- Då fick jag panik
Jag hoppade inte i utan stod bara och stirrade
Jag kunde inte, vågade inte, förstod inte
Tur att det fanns andra som kunde rädda honom
Textnr: 514
(27:e december 1998)
Till Menyn
Frustrerad
Att inget få veta
Att inget få höra
Nästan som när jag var barn
Om jag blundar så finns jag inte
I alla fall så tolkar omvärlden det så
Då kan de tänka högt
Ser omgivningen genom en dimma
Och förstår att de inte vill berätta
De vill sakta sakta tyna bort
För att berätta är att riskera att såras
Att vara tyst är att vara stark
Och att dö för sin styrka är väldigt modigt
Min morfar dog tyst
Han klagade inte över smärtorna och gick fler år
Med cancer, innan han dog - tyst
Man ska göra så
Då är man en god, modig, trevlig och stark människa
Man ska dö tyst
Men jag kan inte förstå
Jag kan inte förstå varför man ska dö tyst
Varför de tysta och snälla belönas så
Varför älskar man de som lider tyst tills de dör
Mer än de som lever längre för de får hjälp
En gåta jag kan grubbla på
Det är över 10 år sen min morfar dog så
Och jag vet att det är rätt sätt att dö på
Och rätt sätt att leva
För ingen vill leva med folk som inte mår bra
Bättre att lägga en lycklig mask som visar betraktarens dröm
Men om masken går sönder och äktheten syns, hur gör
man då?
Jag måste lära mig leva som man ska
Så jag kan ta till det när jag inte mår bra
Att dölja sitt rätta jag är visst mer rätt
Som att lägga ner all tid man har på att försöka
få bra väder
Eller mer tur i spel - betala miljoner för att kanske få en
tusenlapp
Eller tro att man blir lycklig av att väga mindre när man äter
en stor påse chips
Livets alla gåtor så många så svåra
Lever bakom en mask för att slippa synas
Lever inte, bara överlever - bak en mask
Textnr: 515
(28:e december 1998)
Till Menyn
Självförtroende
Jag har förtroende för mig själv
Vet vad jag ska ställa till med
Lärt känna mig själv väldigt bra
Men jag är så medveten om mina fel och brister att jag kan leva
med dom
Men för den saken behöver jag väl inte alltid trivas med
mina brister
Och det där snacket om att man alltid kan bli av med sina fel är
bara snack
Man får säkert en massa nya då
Jag vet vad jag kan och jag vet vad jag inte kan
Det känns tryggt
Jag har lärt mig känna hela mig
Även baksidan och nackdelarna
Och jag nyttjar den sidan ibland
Den finns ju och den är en del av mig
Den finns hos alla
Men många vet inte hur den ser ut
De tror de är felfria eller så tror de att den sidan är
den enda
Då tror de att de inte är någon alls
De vågra inte ta för sig eller leva
Textnr: 516
(29:e december 1998)
Till Menyn
Illusion
Ingen finns
Allt är bara en illusion
Vi bara tror vi finns
Men vi är inget
Men så länge vi trivs med vår illusion
Så kan vi ju fortsätta
Blunda och allt försvinner
För att strax efter finnas för dig igen
Somna bort och vakna i en annan verklighet
Som Charlotte
Dröm dig in i musikens och bokens värld
Och allt kan bli din verklighet
Textnr: 517
(30:e december 1998)
Till Menyn
Gosse
En nog ganska liten pojke
Eller ett oj-ord
Ett sånt där ord som inte används lika mycket idag som
innan
Men det finns i alla fall kvar
Så det behövs inte någon kampanj
Jag vet mammor som benämner sina vuxna pojkar som gosse
Så det är nog inget ord som bestämmer åldern
Utan mer kanske en mental status
(Hos mamman?)
Eller ett annat ord för barnets namn
Liten gosse sa jag ibland om Alexander
Men bara när han var en baby
Tyckte han växte ifrån det
Textnr: 518
(31:a december 1998 Nyårsafton)
Projekt Prosa ord Index 1997-2001
Projekt Prosa ord Index 0-Ö
Index - QuickIndex © 1982-2015 Morticia
| 
Anpassad sökning
