Projekt Prosa
År
Ännu ett nytt år att drömma sig in i
Önska sig verkligheter
Och fasas inför nya sanningar
Se hur fler katastrofer väller in över oss
Och nya skratt och fantastiska händelser
Ännu ett år
Som vi alla ska göra till vårt
Sätta vår prägel på dagarna
Hitta de små minuterna runt oss som är fyllda med glädje
Och glömma alla de tråkiga timmar som vi måste leva
För glädjen finns där nära oss
Om vi bara våga se den
Och ta den till oss
Men vi måste öppna ögonen
Och börja se oss omkring
Och inte blint springa omkring i det som vi tror är det enda
Den enda sanningen, den enda verkligheten är bara vår egen
Ingen annan upplever den
Eller kan se den
De kan försöka föreställa sig
Men empati kliva in och känna
Men de kan inte leva i den
För var och ens sanning och liv är avsett för en själv
Man kan dela med sig av det som känns viktigt
Eller det som känns svårt
Och självklart dela med sig av skratten
Men du kan inte få någon annan att se
Det är lika omöjligt som att du skulle kunna se hur deras vy
ser ut
Hur deras sanning och verklighet är
Men om alla sprider sina verkligheter
Så blir de synliga
Och då blir de små avtryck till tidens väv
Den som vi passerar på väg till evigheten
För av någon konstig anledning så är det enda som
är säkert med livet
Är att vi ska dö
Så innan dess vore det kul att leva ett tag
Få skratta hejdlöst
Gråta i panik
Känna sig älskad och behövd
Få bekräftelse
Samma behov som alla andra har
Samma var du än lever eller hur du än bor
Textnr: 519
(1:a januari 1999)
Till Menyn
Tålamod
Vill så gärna
Och då fortsätter man gärna tro
Och hoppas
Även när oddsen inte är så höga
Men om jag bara vill kämpa
Så kommer det att gå
Och om bara jag vågar drömma lite mer
Så kan det inträffa
För jag vill så gärna
Så mycket
Jag har aldrig gett upp
Men jag har varit nära
För ibland så känns det som jag inte levde
Eller att jag levde utan ett liv
Alla de timmar som bara försvinner
De som jag slutat räkna med
De skulle jag kunna använda till något trevligare
Men det är bara en dröm
Jag måste vara lite realistisk trots allt
Och drömma mer om saker som kan bli verklighet
Om att orka
Och se mer
Kunna känna
Och komma ihåg
Och ha tålamod med mig själv
Textnr: 520
(2:a januari 1999)
Till Menyn
Ljus
eller Välkommen till Paradiset!
Någonstans där framme
Så kommer du att bli fylld med lycka
Slippa allt tråkigt, all tristess, svarlösa frågor
Där framme är lösningen
Ett evigt ljus - en evig lycka
Så underbart
Ingen som sviker
Eller glömmer något
Som slarvar med något brev
Eller som inte ringer tillbaka
Allt är bara så bra
Som en dröm
Fast troligtvis verklig
Ingen vet
Men dom som tror sig veta lovar det
Och då får man tro på dom
Evighetens lycka
I ljusets korridor
Där framme finns lyckan
Och det smärtfria livet
Eller är det kanske frånvaron av livet som gör lyckan fullständig?
För livet i sig själv kan ställa till mycket elände
Och såra och förstöra
Glömma och slarva bort
Men där framme
Där finns lyckan
Det underbara och vackra
Där framme
Våga ta steget
Våga gå vidare
Men du måste lämna allt du har här
Ingen kan du ta med
Du får allt du behöver när du kommer fram
Hur?
Metoderna är många
Somna på rälsen, hoppa från en höjd ner på
hård mark
Snaran - äkta klassiker, ett skott - kräver vapen, men det har
säkert någon du känner
För ska du ta steget vidare in i nästa dimension så måste
du avsluta detta liv
Men valet är väl enkelt
Du får allt det du drömmer om
Och slipper det som gör allt värdelöst och hemskt
Men vågar du?
Vågar du förlora även det som förgyller vardagen här?
Den guldkanten få du aldrig mer se
Inga av vännerna här finns där
Helt ensam
I en ny verklighet
Men du är väl inte feg?
Livets naturliga gång, fast lite tidigare
Var inte rädd
Allt blir bättre
Ingen som glömmer eller sviker
Bara lycka och lycka och lycka ...osv...
Välkommen till paradiset ropar hon
Den unga kvinna som går utanför sjukhuset
Hon ser mig
Och tror sig funnit någon som vill ha evigt liv
Men tyvärr bruden
Jag har accepterat mitt öde - att vara människa
Och jag kommer alltid att ha mitt eget paradis
Inom mig själv... Där ingen kan störa, röra...
Välkommen till Paradiset
Alla som kan betala är så välkomna
Visst är det värt en del av sin lön att få evigt liv?
Visst kanske det
Men jag tror inte på era bluffaffärer
Pengarna går till er lyx
Inte till några biljetter till ett bättre liv
Välkommen till Paradiset
Det du har inom dig, du har ett eget ljus
Stanna där
Lär dig känna hur det känns
Fly inte, luras inte från oss
Textnr: 521
(3:e januari 1999)
Till Menyn
Sent I
Det är för sent nu
Att vända åter
Det är för sent att ångra några ord
Det är för sent att göra allt ogjort
Det som hände då är historia nu
Min historia och den kunde varit din
Om du överlevt
Du skulle fyllt 30 strax före jul
Men du blev inte ens 27
Jag överlevde dig
Det är för sent nu
Att försöka glömma
Verkligheten vann över oss
Den med sin enorma makt
Det är för sent nu
Att vända om
Och börja om
Det är för sent nu
Att låta det passera snabbt, glömma och gå vidare
Jag är skyldig dig så mycket mer
Får aldrig glömma
Får aldrig glömma dig
Minnet - Det är det enda jag kan behålla
Ska aldrig ge upp kampen
Mot det virus som dödar miljoner
Det är sent nu
Borde sova
Ler när jag ser stjärnorna på himlen
Tänk om du kan se mig
Då vet du att jag inte slutat snusa
Att jag har blivit av med mitt hår
Att jag just nu skriver på en seg liten antik mac
Om du ser mig
Skulle du vilja blunda ibland då?
Vissa saker skulle kännas bättre då
Men hur vet jag vilket
Jag orkar inte bli paranoid just nu
Det är sent nu och jag har gjort det jag borde idag
Och i morgon är det en ny dag I mitt liv
Det jag lever just nu, här, varje sekund
Alla mina andetag, hjärtslagen
De är mitt liv
Det är för sent att vända om och ta en annan väg
Du står inte kvar där
Och jag har flyttat
Det var då och nu är nu
Det är för sent att bli rädd
För något som mördar, dödar och skadar genom kärlek
På frågan om jag skulle gjort om det brukar jag svara
Troligtvis, men där finns ett förbehåll
Att den andra inte är rädd för sig själv
Eller inte vågar känna något
Det är sent nu
Min vän...
Jag ska sova och försöka drömma om stjärnor
Moln och en ljum sommar vind
Istället för de mardrömmar som jag fått som gåva
Från någon eller något
Det är sent nu
För sent att predika
Men en liten sak till
Om du vill bli ihågkommen för den du är
Och inte för den du vill vara eller drömmer om att bli
Måste du vara den du är!
Sluta gömma sig bakom en teatermask
Sluta drömma om ett annat liv
Ta tag i det liv du har
Något annat lär du inte få
Du kan köpa ett nytt
Men inte få
Liv är inte gratis
En dag upptäcker man att det är för sent att säga förlåt
En dag är personen borta från livet
Från skratten och tårarna
En dag är
allt för sent
--------------
Sent II
Det är sent nu
Mörkret har lagt sitt tjocka täcke av drömmar över
oss
Men jag låter mig inte luras
Jag ska inte sova
Jag ska inte somna
För då slösar jag för mycket igen
Och sist blev jag straffad
Så jag låter er inte lura mig
Ni ska inte få hånflina åt mig en gång när
jag somnat
Bättre att vara vaken ett tag till
Så inte livet slösas bort
De anställda har regler på hur de ska sova
Vi utan anställninggar ska inte sova
Gör vi det så gör vi inte det vi ska
Och vi faller ur nätet
Jag ska inte bli lurad in i drömmarnas sömn
Den är som ett gift
Men jag får inte
Då förlorar jag min sista chans till ett liv
Man ska så mycket att tiden inte räcker på dagarna
Många måste som inte går att välja bort
Och då måste man självklart ta av nattens timmar
Bara låna lite grann
Och några till nästa natt
Till sömnen är 4 timmar per dygn
Och antalet koffeintablettburkar som förbrukas
På en livsfarlig nivå (för nybörjare rekommenderas
en brevkurs i hur man låter bli att sova)
Textnr: 522
(4:e januari 1999)
Till Menyn
Över
Känns som huvudet sprack upp baktill
Och allt livet rann ut
Men jag visste om det
Någonting sa mig att det var så
Drömt det länge
Men ville väl inte veta än
Ville inte vet att allt är över
Loppet är kört
Ler åt min dumdristighet
Så naiv har jag aldrig varit förut
Men jag har lärt mig mycket
Och fått ännu ett bevis på
"Trust No-One"
Och jag som litade så
Sömnen som behövdes så väl uteblev
Och samtalen i telefon blev många
Praktiska detaljer som känns hopplösa ska lösas
Frågan HUR är vanlig
Men jag måste
Och jag har klarat av en del hopplösa saker innan
Jag har inget över nu
Allt är slut
Borta...
Ändå känner jag ett lugn
Textnr: 523
(5:e januari 1999)
Till Menyn
Tårta
Om jag vore en tårta
Så är allt bort nu
Utom de små kladdiga
Halvruttna smulor som legat i flera år
På det slitna tårtfatet
Det som alla valt att inte ta
Det ville självklart bara ta det godaste
Det vackraste
Det mjukaste
Och det som en gång fanns där
Om jag vore en tårta
Hade jag hamnat i en komposthög nu
Där jag blivit jord igen
"Av jord är du kommen.
Jord skall du åter varda".
Och hade jag varit en tårta
så hade jag nog inte brytt mig
Men tanken att bli jord igen känns konstigt
Men naturlig
Textnr: 524
(6:e januari 1999)
Till Menyn
Alibi
Jag är ett alibi
För att få göra saker som inte är normala
Ett "tonårstrots"
En galen kommentar
Ett äkta skratt
Jag är ett alibi för att det är möjligt
Jag är mitt alibi
Mitt eget för att jag lever
Jag är ett skydd, ett bevis för det möjliga
Eller det omöjliga
En hjärna som producerar ord
En kropp som knappt finns
Textnr: 525
(7:e januari 1999)
Till Menyn
Träna
Jag måste träna upp min kropp
Bli starkare så den orkar med ett jobb
Så hjärtat inte stannar när det inte förstår
vad det ska göra
Måste träna kroppen att förstå
Att kunna
Ska träna magen att leva utan mat varje dag
Måste för att kunna jobba
Och jag måste jobba
Två dagar med fast mat
Och fem med flytande
Ska gå
Det finns ju än så länge levande bevis på att man
inte dör direkt
Man kan till och med leva flera år
Så för mig finns inte möjligheten att säga nej
Jag måste jobba
Jag måste försörja mig
Bli en samhällsnyttig invånare
Som inte lever som en parasit
Som inte lever på andra
Utan som tar eget ansvar
Vissa säger att det är alla ansvar att ingen lever på ruinens
brant
Andra säger att ingen borde få utnyttja andra oavsett orsak
Och snart så finns inget nät kvar under såna som mig
Måste träna så jag inte går under för tidigt
Vill ju leva ett tag till
Helst ännu längre
Men det har jag inte biljetter till
Eller råd att köpa mig rätt till
Men varje dag är min dag
Och den som vill förstöra mina dagar
Kommer att bli besviken
Och kanske sårad
Många dagar kvar
Många veckor
Många månader
Kanske flera år
Men inte sekel
Men de som inte tror de ska dö
Var har de fått det ifrån
Det enda som är säkert med livet
Är just att vi alla ska dö igen
Tiden vi lever varierar
En del dör tidigt
Andra lever trots de redan varit döda
Eller så väljer man döden tidigare
Jag ska träna
Upp min kropp
Så jag orkar leva med de kraven
Ett tag till
Textnr: 526
(8:e januari 1999)
Till Menyn
Vinst
Det finns någon som är min vinst
Min högvinst
Som jag vill behålla
Hålla fast
För alltid
Textnr: 527
(9:e januari 1999)
Till Menyn
Farlig
Du är så farlig
Du är så vårdslös
Utsätter det för risker
Stora risker
Utan val säger du
Kanske sant
Kanske troligt
Men ändå så otäckt
Låter bli sånt som ingen kan leva utan
Bara för att kanske kunna få ett jobb
Men det är värt det
För hur länge kan man leva helt utan pengar
Eller med så lite pengar att ingen fungerar ändå
Hur länge klarar man leva utan riktig mat?
Kanske lite länge eller kort tid
Men jag hinner inte jämföra
Måste nog bli den där medborgaren som inte bara suger ut staten
Bli en som betalar in en del också
Surfat runt för att hitta någon som kan
Men ingen vill svara
Ingen vågar
De leker med sina egna kroppar
Men vill inte dela med sig av erfarenheterna de fått
Textnr: 528
(10:e januari 1999)
Till Menyn
Näsa
En doft
En känsla av vinter
Kylan stänger av kroppen
Fryser
Och näsan rinner
Vintersnuva
Och ingen har lyckas forska bort det
Ingen har uppfunnit något som räddar oss
Enda hjälpen är näsduken
Och tålamod
Textnr: 529
(11:e januari 1999)
Till Menyn
Nykomling
Så liten
Allt ser så stort ut
Alla ser så stora ut
Känner mig så liten
Nästan osynlig
Men mitt i centrum
Ny
Ogillar känslan
Vant mig kanske
Men inte lärt mig hantera
Att stå där
Bli presenterad
Och veta att de vill man ska vara där
Eller veta att de vill inte ha mig där
Lite olika känsla
Men ändå samma blickar
Skepsis
De är lika rädda som jag
Och det känns rätt kul när man står där
Nästan kusligt
Att stå där
Blottad
Nästan naken
Och bli iaktagen
Jag är van
Ibland njuter jag nästan av att läsa deras tankar
När de betraktar mig
Försöka tolka deras kroppar
Se deras liv för att förstå
Deras reaktioner
Textnr: 530
(12:e januari 1999)
Till Menyn
Ändrar
Väntar på besked
Om de accepterar mitt val
Om det är tillräckligt starka argument
Om jag har rätt att själv bestämma
Måste få veta
För annars går inte det att leva som jag vill
Måste göra saker som inte är "bra"
För att kunna följa de medborgliga skyldigheter man har
De skyldigheter som jag försökt leva efter men sjukdomen
Förstört för mig
Måste ändra på det
Bli en riktig medborgare
Som följer de regler som är uppsatta
Om att inte ligga till last
Att inte utnyttja stöden som finns
De som jag inte ens har rätt till
Jag vill bli en nyttig person
Som inte behöver känna dåligt samvete
För jag inte lever som man ska
Vill att kroppen ska ändra sig
Att den ska bli normal
Att jag ska kunna jobba lika mycket som alla andra
Utan att förstöra något för andra
Jag vill inte att andra ändrar på sig
Anpassar sig
Men jag önskar att vissa regler kunde bli mer lätta att följa
Textnr: 531
(13:e januari 1999)
Till Menyn
Svin
Öknamn på någon som gjort bort sig ordentligt
Och gjort någon väldigt ledsen
Eller som har för vana att såra, skada och utnyttja människorna
Som lever nära
Vissa är så svinaktiga att de nog lever för det
Deras enda mål att är krossa, såra och utnyttja
Och när de är klara med en person går de vidare mot nästa
Och när den personen är använd så är det någon
annans tur
De är svin
De vet om det och njuter av det
Det är deras livsstil
Deras enda sätt att för synas, uppmärksamhet och publicitet
De är svin för att de missar att det finns andra människor
Som inte förtjänar att krossas, trampas på eller utnyttjas
De är svin för att de inte vågar vara sig själva utan
lever som speglar av en dröm
De är så rädda att någon ska avslöja deras svagheter
Att de är beredda att göra vad som helst för att stoppa
det
Textnr: 532
(14:e januari 1999)
Till Menyn
Emotionell
Hur många tankar ska jag tänka
Hur många steg ska jag gå
Innan vissa sår blir till ärr
Hur många dagar ska jag döda
Och hur många andetag ska jag ta
Hur länge ska det dröja
Innan allt blir bra
Så många tankar
Så många ord
Så lätt att känna men inte förstå
Hur många gåtor ska jag få tyda
Hur mångs svar vill ni ha
Innan ni ger mig koden
Så allt bli bra
Jag har fått gå i steniga berg
Klättra på isklippor
Hoppas från broar
Och ramla ut från flygplan
I mina drömmar
För att försöka förstå
Men allt bara känns så konstigt
Textnr: 533
(15:e januari 1999)
Till Menyn
Gäspar
När syret är slut
Eller i alla fall nästan
När hjärna känns seg
Och koncentrationsförmågan är borta
För att fylla på kroppen
Men det som man dör utan
När tröttheten tagit över
När kroppen borde sova sedan många timmar
Då allt energi är borta och allt ser suddigt ut
Gäspar och sluter ögonen
Bara tio timmar kvar tills jag ska sova
Tio timmar med mycket tänka och skriva
Om ett tag så är allt som vanligt igen
Koffientabletterna har kommit ut i kroppen
Och väckt alla små celler till liv
Satt på hjärnan
Och gjort mig pigg igen
Textnr: 534
(16:e januari 1999)
Till Menyn
Uppgift
Som alla andra
Något man är till för
Som gör en till den man är
Utvecklar en individ i massan
Uppgift att finnas
Leva och må bra
Rätt att vara
Sig själv
Skyldigheter att uppfylla
Rättigheter att kunna ta åt sig
Nöjen att njuta av
Måsten att göra
Min uppgift
Kanske att bara finnas
Provocera fram arga ord
Och sen försvinna
För att några dagar, år senare dyka upp igen
Med nya uppsåt
Alla uppgifter behövs
För att skapa jobb, väcka de med tunnelseende
De som tror att allt är precis som det de ser
Finns de inte i Afrika finns inte Afrika
Svälter inte de så svälter ingen annan
Har inte deras barn problem har inga andra det heller
Min uppgift är precis som din
Viktig
Utan alla som lever här
Runt omkring, ovanpå, brevid, i förorterna, i de stora villorna
Skulle många saker, upplevelser försvinna
Om inte Chilipizza hade hemköring hade man ju fått laga mat
själv
Utan telefonen hade jag fått gå till Banken för att kolla
saldot
Utan grannarna hade hyran varit skyhög
Alla så viktiga
Även om man blir galen på vissa ibland
Men att bli galen har säkert någon funktion
Jobb skapas om det inte går över snabbt nog
Vården behövs ju och så även patienterna
Din uppgift här på jorden
Är att leva här
Skratta, gråta, vara lycklig och känna sorg
Att åka med i livets berg-o-dal bana
Och finnas för andra när de behöver det
För deras uppgift är att finnas för dig
Textnr: 535
(17:e januari 1999)
Till Menyn
Iver
Så mycket vilja
Men så lite planering
Vill så mycket
Så intensivt
Sådan glädje
Men så nära misslyckande
Och fallet
Långt ner
Vill inte ge upp
Vill lyckas totalt
Alltid
Bli den enda
Ivrig på livet
På varje steg
Framåt
Men glömmer minnas hur det var igår
Textnr: 536
(18:e januari 1999)
Till Menyn
Pubertalt
Fnittret
Blygheten
Pinsamheterna
Finnarna som vägrar försvinna
Fantasierna
Rädslan över att vara icke normal
Kärleks trubbel
Stressen över skolan
Viljan att kunna gömma sina föräldrar
Eller trolla bort dom när just den med stor D passerar
Drömmarna om en ljuv framtid
Lycka och rikedom
Ingen drömde väl om fattigdom och misär?
Tron på evig ungdom var stark
Ska aldrig bli så gammal att man blir som dom där
(dom där - ca 25 år)
Könsmogenhet
Sexdebut
Gynbesök
Klamydia noja (I en kommun i Södra Sverige hade 50 % i en årskull
smittan! - Tur det går att bota)
Hivskräck, min generation var nya tonåringar när rapporterna
kom
Viktig tid av erfarenheter
Men inte trodde man det då
Man ville ju bara dö och sjunka under jorden
Slippa paniken
Eller så var man lycklig så det pirrade i hela kroppen
Berg-o-Dalbanan - Livets cykel var tydlig då
Ena sekunden på topp andra i avgrunden
Fnittret
Från de på bussen väcker minnen
13 år kanske
Men platåskor, byxor men vidd ner till
Munkjacka som slutar vid midjan
"Puffjacka"
Och en syntetväska
Fnittret bubblar i deras kroppar
Låt deras liv bli bra
Låt deras drömmar uppfyllas i alla fall till hälften
Och låt just HAN se åt henne en gång till innan hon går
av
Textnr: 537
(19:e januari 1999)
Till Menyn
Rullar
Rullar runt i sängen
Drömmer om saker ingen vet vad är
Så ingen kan förklara
Vaknar till och går upp en sväng
Men tankarna vägrar lämna huvudet
Vill veta
Har de någon mening
Vad är det drömmen vill säga mig
Om mig själv och mitt liv
Ser inga andra där
Bara mörka gestalter som se snälla ut
De ser ut som riddare eller räddare!
Kryper tillbaka in i hörnan i sängen
Måste sova lite till
Är så trött
Måste få vila
Vill veta mer
Bli tydligare
Jag måste få förstå
Textnr: 538
(20:e januari 1999)
Till Menyn
Gos
Avslappnande umgänge
Mysigt och skönt
Livsviktigt
Som att sova och drömma en mjuk snäll dröm
Eller som att flyga högt bland molnen
Och bara leva så där lite grann
Inte känna smärta eller oro
Anslappnad
Inte jag
Hinner inte
Kan väl inte ta emot bidrag och må bra heller
Då raser ju samhället
Nej, bidragsmottagarna ska ha ett helvete
Då blir alla nöjda
Inga skratt
Inga leende
Bara tårar och elände
Textnr: 539
(21:a januari 1999)
Till Menyn
Hjärnsläpp
Något försvann men du förstod inte
Du märkte inte
Du bara skrattade
Det fanns inget kvar av ditt förstånd
Din smarthet var som bortblåst
Men den var bara på besök
Precis som din lycka och din värme
Allt försvann när du inte förnyade prenumerationen på
medmänsklighet
Allt som bortblåst
Då såg vi hur du egentligen var
Inte varmare än någon annan
Inte snällare eller bättre
Du var ju som vi är
Bakom din köpta mask
Och du står där naken
Blottad för alla du lurat
Och bara ler
För du vet inte hur man säger förlåt
Eller hur man lever utan köpa tillgånger
Förnya din prenumeration och flytta sen
Till nya ansikten och kroppar
Till några som inte sett dig på riktigt
Textnr: 540
(22:e januari 1999)
Till Menyn
Binder
Försöker komma loss
Men något skär in så hårt att smärtan förblinda
mig
Kan inte öppna ögonen och se vad det är
Något hindrar det
Svårt att andas
Luften känns tunn och syrefattig
Rör armarna för att känna vad som hindrar mig
Men det är ingen kan känner igen
Inget material jag kännt förut
Vill komma loss
Men inser att det som fört mig hit
Nog vill låta mig stanna
Det är tyst runt omkring
Bara ljud som kommer utifrån
Normalt buller
Från vägar och bilar
Men det finns ljud jag inte kan känna igen
Som jag inte hört förut
Som inte finns där jag brukar finnas
Men det klart
Jag brukar inte sitta bunden på okända platser
Men okända varelser omkring mig
Vill kunna se igen
För att möta blickarna
Som jag aldrig sett förut
Somnar igen
Men vaknar av någon som borrar sönder byggnaden
Vaknar till går upp och hämtar vatten
Dricker och sväljer morgondosen tabletter
Sätter mig vid datorn
Startar upp ännu en dag i livet
I vakenheten slipper man mardrömmarna
Textnr: 541
(23:e januari 1999)
Till Menyn
Katten
Den svarta med neongult halsband
Som alltid vill följa med in i trappen
Den som jag måste stoppa flera gånger om dan
Jag vet ju inte var den bor
Klart den bor i trappuppgången
Men i vilken av de 24 lägenheterna
Vill inte ha en nödig katt i trapphuset
Bättre den är ute i det fria tills husse och matte låter
den kom in
Den är om Selma
Annicas katt
Som hon hade när hon just flyttat i egen lägenhet
Och lämnade det stora rummet i källaren till mig
Och Oskar - Den gamla gråa och ståtliga
Det är länge sen nu
20 år
Var katten tog åren vägen
Textnr: 542
(24:e januari 1999)
Till Menyn
Lättad
Snart är texten klar
Den som ska rädda folk från skuld
Texten där jag beskriver att valet är mitt
Ett måste för att komma vidare
Bara de förstår
För om de inte gör det blir det problem
Måste vara tydlig
Så ingen tror att jag är lurad
Eller tvingad av annan person
Att det är ett tvång, men från lagar och paragrafer
Spelar ingen roll
De ansvariga kommer alltid att gå fria
De förstår inte vad de har skapat
Eller inser problemen med regler som man dör om man följer
Snart klar
Sen ska den arkiveras säkert
Fall i fall
Men lätt att nå
Ska försöka få de att inse att valet är mitt bara
mitt
Men hur ska de kunna det
Inte ens jag kan förstå - och det är mitt val
Textnr: 543
(25:e januari 1999)
Till Menyn
Utpressning
Känns som jag utövar utpressning mot de jag älskar
När jag förklarar vad jag tänker göra
Men det är fakta jag lägger fram
Inte för att några andra ska lösa de problem jag satt mig
i
Bara genom att leva
Det är min sak att lösa de
Ingen annan ska behöva känns tvång
Eller behöva hjälpa till
Min lösning kommer att fungera
Det är jag säker på
Om bara omgivningen respekterar beslutet
Och inte tänker på framtiden som om de själva väntar
på ett evigt liv
Men alla måste göra val
Varje dag
För att kunna leva
För att få livet som de vill
Eller på bästa möjlig sätt
Jag liksom du vill bara ha det bra
Och att alla runt omkring ska må bra
Men vissa val strider mot ens önskan
Men man måste ändå välja
Och inte blunda för allt som händer runt omkring
Men vissa val är svårare att göra än andra
När man vet att det är farligt att välja är det jobbigt
Men man kanske ändå inte kan välja bort
Jag utövar inte utpressning mot någon
Den eller de som känner så borde tänka lite längre
Jag gör ett val för att alla andra på sikt ska ha det bra
På kort sikt så kan det bli många tankar och känslor
Men sen när ni tänkt klart
Och insett att jag gjorde det enda jag kunde
Då hoppas jag att ni skrattar åt allt
Och travar vidare mot nya val, måsten och äventyr
Textnr: 544
(26:e januari 1999)
Till Menyn
Snällt
Tanken
Orden
När chocken lagt sig
Och förståndet återvänt
När logiken blev synlig
Då såg jag
Vad som inträffat
Vad de gjort för mig
Inte mot mig
Utan för att rädda mig
Men just då
Var inte glädjen så stor
Men just då
Var jag inte klar över vad som hänt
Och kunde inte se något som positivt
Men tack
Det ni gjorde
Då för länge sen var snällt
Men innerst inne ångrar ni det
Men det vill jag inte påminna er om
Jag förstår nämligen att ni först idag
Ser vad det blev för resultat
Och att det inte var rättivst
Men för mig var det rätt
Men ni begick en felaktig handling
Fattade ett beslut som kan ha orsakt annan person
Ekonomiskt och socialt lidande
Men inte några andra skador
Och de tycker inte det var snällt
De anser att ni borde straffas
Jag anser att ni borde hyllas
Textnr: 545
(27:e januari 1999)
Till Menyn
Dröm
En kvävande känsla
Illamående
Allt är tyst
Inga ljud når mig
Inga ord
Inget för jag förstår
Det är mörkt
Natten ligger som ett täcke över oss
Många timmar kvar till dagen tittar in
Många timmar kvar att drömma
Textnr: 546
(28:e januari 1999)
Till Menyn
Sladd
Regnet blev till is på några minuter
Den iskalla blåsten frös allt till en hård iskall hinna
Regnet som föll från himlen blev till snö
Och från att varit en grå slaskig kväll
Blev allt vitt och kallt
Isen låg blank över landskapet
Vägarna blev fällor
Och hastigheten sänktes något
Men vissa ville inte vara mesiga
De trodde att det är häftigt att visa att man troligtvis kan
häva en sladd
På en sexfilig motorväg under kvällsrusningen
De trodde de kunde
Utan feghetsbälten blev de mos
Inte så häftigt kanske
Själv anser jag att det är väldigt töntigt att krossas
ihjäl i sin egen bil
Mot rutan när man kör i 130 km i timmen på isgata
Men de blev hjältar i sin värld
Med hjärnsubstansen rinnande över inredningen
Benbitar från skallen och köttslamsor låg utsrpidda
Räddningstjänsten visste inte först hur många de varit
Ett huvud hittade några timmar senare
30 meter från bilen i diket
Så häftiga de var
De vågade köra fort utan bälte i det vädret
Ville inte känna sig instängda
De skapades bort från platsen
Lades i sopsäckar
Så häftigt
"4 döda varav ett barn i en halkolycka på E-x:an vid 18-tiden"
Var de en olycka eller självmord/mord?
Syskonen som väntade hemma med mammas gravida kompis
Fick aldrig se lillebror mer
Men de dog för att inte vara mesiga
De dog på grund av halkan
De fick sladd
(inte konsigt med den farten på osaltad väg?)
Det är några år sen nu
Barnen är stora
Flickan är 13 snart
Bor hos mormor och morfar
Den lilla flicka som föddes utan pappa vet bara vissa delar
Hur säger man till ett barn att din pappa tyckte det var för
mesigt att köra sakta
Eller att bilbälte är onödigt
Så han dog?
Hur skulle hon förstå
4 år gammal
Pappa dog när bilen snurrade runt på isgata
Hon ljög inte
Det var ju sant...
Textnr: 547
(29:e januari 1999)
Till Menyn
Pinsamt
Att veta att man gjort ett stor misstag
Så stort att det inte går att förklara
Kan inte ens förstå själv
Trodde ju inte det kunde bli så
Eller vill inte tro
Vågade nog inte ens tänka på det
Det var för jobbigt
Pinsamt att veta att andra såras
Mår dåligt eller känner sig kränkta
Men jag ville bara att allt skulle bli bra
Textnr: 548
(30:e januari 1999)
Till Menyn
Fikar
Tar en kokosboll
En sån med vit kräm inuti
Klockan är snart 04.00 på morgonen
Snart sängklar
Bara en liten snabbfika
Lite mer energi så jag orkar somna
Och lite vatten
En snus och några minuter att grubbla
Sen ska jag sova
Några timmar
Till klockan ringer 07.10 och släpar upp mig till vardagen
Och då blir det ingen fika eller sånt
Det vore olämpligt att störa dagens med att magen ska arbeta
Textnr: 549
(31:a januari 1999)
Projekt Prosa ord Index 1997-2001
Projekt Prosa ord Index 0-Ö
Index - QuickIndex © 1982-2015 Morticia
| 
Anpassad sökning
