De delar av texten som är i denna lila ton utan understrykning är mina erfarenheter. Dessa är invävda lite varstans i texterna och ska inte tolkas som fakta.
Jag är en individ, så min historia är min och andra med samma sjukdom kan må annorlunda. De kan få andra symptom eller biverkningar eller inga symptom alls. Så detta är inte allas sanning utan min sanning

Delen om smärta är samma som den på Endometrios - Symptom
Direkt till Mankoskis smärtskala

Smärta!

Det är inte mängden endometrios i buken som avgör smärtans intensitet, inte heller den graden av endometrios som läkaren sagt Du har, lindrig, måttlig, svår. Smärtan har INGET med graden eller mängden att göra. Man kan ha lika ont av en milimeterstor härd som av flera kvadrat centimeter. Och storleken på cystorna är ej heller avgörande! Smärtan hos kvinnan är individuell, det finns ju kvinnor med endometrios som ej har ont alls. Till de som får stora funktionshinder och svårt att sitta, sova, röra sig.

Smärtor kan vara av olika grund, inflammation, nervsmärta, smärta p.g.a. skada som ej är inflammerad... och detta gör att alla preprat passar inte alla smärtformer.

Lär Dig beskriva Din smärta. Brinnande, stickande, molande, krampande... etc. Det kan hjälpa läkaren att ge dig ett bättre läkemedel.

Fakta om Smärta!

Smärta är något som alla någon gång känner. Det är kroppens signal på att något är fel, en skada eller sjukdom.

Smärta är en personlig upplevelse, som endast den som upplever smärtan kan uttala sig om. Akut smärta är som regel behandlingsbar. Den långvariga smärtan är befolkningens största osynliga handikapp och är, beroende av smärtans orsak och innehåll, endast mer eller mindre behandlingsbar. Många smärtor är inte behandlingsbara i sig, men man kan få hjälp att lära sig att leva med smärta som handikapp.

Det är smärtans egen diagnos som är avgörande för behandlingsvalet, inte sjukdomens diagnos. Utredning av sjukdomen förutsätts vara gjord i primärvården eller av annan specialist.

Smärtlindring är idag en egen specialitet, men tillgången till smärtspecialister är ofullständig vid de flesta sjukhus.

Långvarig smärta bör alltid hanteras i samverkan med olika specialiteter.

Nociceptiv smärta - Vävnadsskadesmärta

Vävnadsskadesmärta (smärta i muskler eller organ) är vanligen behandlingsbar.
Ofta orsakas den av inflammation som uppkommer när smärtreceptorer aktiveras på grund av skada eller sjukdom. Vävnadsskadesmärta bör analyseras utifrån sitt ursprung, det vill säga vilken vävnad som signalerar. Det finns dels så kallad somatisk vävnad, det vill säga exempelvis muskler, ben, senor och hud.

En annan grupp av vävnader kallas visceral vävnad, det vill säga till exempel hjärta, mag-tarmkanal och urinblåsa.

En tredje typ av vävnader kallas nervös vävnad och omfattar nerver, nervrötter, ryggmärg och hjärna. Man talar även om speciella så kallade smärtsyndrom, som till exempel smärta efter bältros, ischias, irritabel tjocktarm, fibromyalgi och whiplash-problem.

Orsaker kan vara Inflammationer, cancer, dålig blodförsörjning, skador genom våld.
Vävnadsskadesmärta svarar bra på traditionella smärtstillande preparat som paracetamol, acetylsalicylsyra och morfinpreparat.

Neurogen smärta - Nervsmärta

Nervsmärta är en följd av skada eller sjukdom i det så kallade perifera eller centrala nervsystemet (ryggmärg, hjärna). Nervsmärta innebär som regel både en utstrålning i kroppen motsvarande nervens utbredning och en känselförändring i motsvarande område.
Känselförändringen kan vara både domning och överkänslighet, kraftiga reaktioner på kyla, värme, beröring är vanligt. Nervcellerna blir överkänsliga och kan avge impulser som patienten upplever som stickande och brännande. Skadorna påverkar balansen mellan olika signalämnen och deras receptorer.

Orsaker är skada i nervsystemet, ryggmärg och hjärna, diskbråck och nervskador på grund av våld eller dålig blodförsörjning. Centralt utlöst nervsmärta vid multipel skleros (MS), parkinson, ryggmärgsskada, slaganfall (stroke) har speciella kännetecken och behov av utredning.
Nervsmärta förekommer vid sjukdomar som bältros och diabetes, under cancersjukdom, samt förekommer även efter kirurgi.

Neurogen smärta är betydligt svårare att behandla än smärta i vävnader. Dålig effekt av de vanliga smärtstillande preparaten. Inte ens morfin är särskilt effektivt mot den här sortens smärta.
Behandlas med antidepressiva, antiepileptika, TENS, nervblockader, ryggmärgsstimulering.

Psykogen smärta - Psykisk orsak

Orsakas av psykiska sjukdomar, till exempel känner många depressionspatienter kroppsliga smärtor.
För att behandla smärtan behandlas ursprungssjukdomen, som kan vara depression etc

Idiopatisk smärta - Smärta av okänd orsak

Smärta av okänd orsak ger speciell anledning till konsultation av smärtspecialist. Om inte sjukdom eller skada kan påvisas, kan denna smärta bero på en förändring i smärtsinnet på grund av smärtan i sig själv. Ofta är det svårare att bära en smärta av okänd orsak och smärtsinnet blir lätt utarmat och depression är vanligt förekommande.

Kontinuerlig smärta

Som leder till långvarig invaliditet är ovanligt vid endometrios. Det är ofta ett dåligt samband mellan graden av endometrios och smärtorna. Stora endometrioshärdar och cystor på äggstockarna kan vara helt smärtfria medan en liten härd på bukhinnan kan vara mycket smärtsam. Möjligtvis trycker endometriosen direkt på känsliga nerver eller frisätter ämnen som irriterar nervbanorna.

Sambandet mellan skada och smärta är svagt. Oskadade vävnader kan värka och skadade behöver inte alltid göra ont.

Smärta påverkar oss på många sätt: via sinnena, känslolivet, intellektet och rörelseapparaten. Vi vet ännu väldigt lite om hur smärta uppkommer och hur den ska behandlas.

Långvarig smärta drabbar var tredje svensk. De flesta av dessa har ont på ett enda ställe.

Långvarig smärta påverkar psyket:

• Oro och rädsla
• Ångest
• Nedstämdhet och depressioner
• Aggressivitet och ilska

Hjärnan kan påverkas:

• Smärtan har företräde framför andra funktioner
• Sömnen störs
• Minnet försämras
• Koncentrationsförmågan minskar
• Inlärningsförmågan blir sämre
• Simultankapaciteten minskar

Smärtstillande läkemedel:

Naprosyn, Pronaxen, Ipren, Naproxen, Orudis, Distalgesic, Panocod, Dexofen, Nobligan, Tiparol, Tradolan, Temgesic är några av många smärtstillande läkemedel som skrivs ut till endometriospatienter.
Med varierande resultat. Vissa får ingen lindrig alls, andra kan återgå till ett normalt liv. Vilket preparat som hjälper en individ är individuellt. Få preparat hjälper alla. Och biverkningarna varierar mycket från person till person.

Har man så ont att vardagen påverkas kan en remiss till en smärtklinik/läkare vara bra. De är proffs på smärta och kan preparaten som finns på marknaden. De kan skriva ut kombinationer som gör mer nytta och även prova ut tens.

Om du tar vid behov, isamband med ägglossning och mens så se till att ta precis innan smärtan är som värst. Då får du bäst effekt och slipper riskera att svimma av lika ofta.

Om du tar vid behov flera gånger per dag så kanske du bör ta regelbundet, t.ex. fasta tider. Hör med din läkare om det vore lämpligt för dig. Man slipper då få värsta tänkbara smärtan. I de flesta fall blir inte dygnsdosen högre då man slipper ta en-två extra akut när man har jämnare effekt.

www.fass.se - läs på om dina mediciner - länken öppnas i nytt fönster

Egna erfarenhet av smärta och smärtstillande
Jag valde 1998 att leva med smärtstillare (efter att käkat smärtstillande piller i nästan 20 år). Starka farliga piller som jag tar var 6.e timme...
Jag sårade en del anhöriga med valet då jag samtidigt förkortade mitt liv något enligt vissas uträkningar. Men jag har ett enda argument - om jag ska leva utan smärtstillare i 25 år för att få leva om 25 år har jag ej levt
Men om jag kan leva 20 med smärtstillare har jag levt! Det är mitt val. Jag respekterar att andra kanske föredrar ett liv med mer smärta och mindre biverkningar och mindre risk för skador av läkemedel.

Endokvinnor med symptom är nästan alltid även smärtpatienter... och ska alltså gå hos en läkare (gyn, allmän, smärtläkare, spelar mindre roll) som fixar det där med smärta. Som tror på smärta och som inte skräms av det!

Jag valde smärtstillare, trots riskerna... För mig var det att välja att leva.
Men för andra kanske det inte är att leva, biverkningarna kan vara svårare än smärtan, eller så går smärtan att ta bort via operation, annan behandling etc.

Men enligt lag har vi rätt att välja. Och vi kan även välja en viss behandling så länge den är relevant för sjukdomen... som sagt det där är en bedömningssak och att få ut smärtstillare av en läkare som inte tror på smärta är som att ta hit Mount Everest *ler elakt*!

Mankoskis smärtskala

For the english original check out: Mankoski Pain Scale
(öppnas i nytt fönster)

0	Smärtfri (Morticia letar i dagböcker och minnet men kan inte beskriva det mer då jag nog inte upplevt det de senaste 25 åren)
1	Mycket obetydlig irritation - enstaka mindre stick/hugg av smärta. Ingen medicinering behövs. Kan sova utan problem.
2	Mycket liten irritation - enstaka kraftiga stick/hugg av smärta. Ingen medicinering behövs. Kan sova utan problem.
3	Irriterande nog att distrahera. Milda smärtstillande medel (Alvedon, Panodil, Ipren, Neurofen etc) tar bort all smärta. Kan sova nästan problemfritt.
4	Kan ignoreras om du är ordentligt engagerad i ditt jobb, men är fortfarande distraherande. Milda smärtstillare tar bort smärtan i 3-4 timmar. Kan sova nästan problemfritt.
5	Kan inte igonereras mer än 30 minuter. Milda smärtstillande medel dämpar smärtan helt eller delvis i 3-4 timmar. Sömnen störs av smärtorna.
6	Kan inte ignoreras mer än korta stunder, men du kan fortfarande jobba och delta i sociala aktiviteter. Starkare smärtstillande medel (kodein, morfinpreparat etc) dämpar smärtan i 3-4 timmar. Sömnen störs av smärtorna och du måste smärtstilla även nattetid.
7	Smärtan gör det svårt att koncentrera sig och stör sömnen. Du kan fortfarande fungera, men med ansträngning. Starkare smärtstillande medel är bara delvis effektiva. Sömnen störs kraftigt av smärtorna och du måste smärtstilla även nattetid.
8	Fysisk aktivitet starkt begränsad. Svårt att röra sig. Du kan läsa och tala med ansträngning. Illamående och yrsel träder in som en del av smärtan. Starkare smärtstillande medel är bara delvis effektiva. Sömnen störs kraftigt av smärtorna och du måste smärtstilla även nattetid.
9	Oförmögen att prata, tänka, lyssna. Skriker eller stönar okontrollerat. Nära delirium. Starkare smärtstillande medel är knappt effektiva. Sömnen störs kraftigt och du kan inte sova alls utan ligger mest och yrar.
10	Medvetslös - smärtan får dig att svimma av. Sömnen störs kraftigt och du kan inte sova alls utan ligger mest och yrar.

For the english original check out: Mankoski Pain Scale (länken öppnas i nytt fönster)

En smärtenkät som jag och många många andra smärtpatienter får fylla i på sjukhuset!

Symptomkalender som kan ge en bild på hur cyklisk sjukdomen är i just Ditt fall. Den är till för att lära sigunderlätta ens liv. Vet man när i månaden man mår som sämst kan man ofta underlätta livet de dagarna. En del läkaren kan uppskatta att man visar hur ens symptom är de olika dagarna. Fråga Din läkare om dennes åsikt.

Skriva UT - PDF/HTML/DOC-filer för offlineläsning eller utskrift

Nedan är sidorna om Endometrios samlade: De delar av texten som är i denna lila ton utan understrykning är mina erfarenheter. Dessa är invävda lite varstans i texterna och ska inte tolkas som fakta. Jag är en individ, så min historia är min och andra med samma sjukdom kan må annorlunda. De kan få andra symptom eller biverkningar eller inga symptom alls. Så detta är inte allas sanning utan min sanning Endometrios - Index  - Introduktion Endometrios - Fakta  - Vad är, Hur uppstår, Hur påvisar, Bilder Endometrios - Fakta - Symptom  - En sjukdom med många ansikten Endometrios - Fakta - Behandling  - Symptomlindring, hormonpreparat, kirurgi Gynekologisk undersökning - Pelvicexam  - Vad gör dom där nere? Undersökningar - Endoskopi och Röntgen - Förklaringar och bilder Hur Ser Endometrios ut?  - Operations/Laparoskopibilder Endometrios - Ordlista  - Förstå vad dom säger till dig Endometrios - Litteraturlista  - Böcker från när och fjärran Endometrios - Länkar  - Lär ännu mer Tips som gör livet enklare!  - Hur man klarar livet med endometrios! Smärta - Mankoskis Smärtskala  - Hjälp för att lära sig sin smärta Smärtenkät  - Verktyg för att lära sig leva med smärta Symptomkalender  - Verktyg för att lära sig sin sjukdom Bilder tagna under Zoladexbehandlingen  - känsliga bör undvika sidan !!! Medical News - på engelska Skriva ut sidan! pdf-filer  - för offlineläsning eller utskrift.]  - Endometrios Överlevnads/SurvivalKit - info - info [06-09-14]  - Endometrios Smärtskala - info  - Hjälp för att lära sig sin smärta [06-09-14]]  - Smärtenkät - info  - Verktyg för att lära sig leva med smärta [06-09-14]]  - Symptomkalender - info  - Verktyg för att lära sig sin sjukdom [06-09-14]  - Endometrios - Verktygen - info  - De tre ovanstående filerna i en [06-09-14]]  - Jag har Endometrios - info  - Folder på 2 A4-sidor [06-09-14] Källförteckningen är en del av länkarna, läkare jag pratat med, böcker på litteraturlistan samt artiklar i tidningar. Innehållet på dessa sidor är enbart till för informationsbruk. Materialet är inte avsett att användas i stället för professionell medicinsk rådgivning, behandling av legitimerad läkare, sköterska, etc. Det är inte heller avsett att användas som grund för att ställa diagnos eller för att bestämma behandling. Om Du har frågor om Din sjukdom, symptomen eller behandling bör Du alltid konsultera Din läkare, vårdcentralen eller liknande. UPP Index - QuickIndex © 1982-2015 Morticia