Vilka symptom kan Endometrios ge?

De delar av texten som är i denna lila ton utan understrykning är mina erfarenheter. Dessa är invävda lite varstans i texterna och ska inte tolkas som fakta.
Jag är en individ, så min historia är min och andra med samma sjukdom kan må annorlunda. De kan få andra symptom eller biverkningar eller inga symptom alls. Så detta är inte allas sanning utan min sanning

I många fall fastslås diagnosen endometrios hos friska kvinnor utan symptom, t.ex. vid sterilisering eller i samband med operation i bukhålan. Endometrios kan emellertid vara orsak till olika typer av underlivssmärtor. Det vanligaste är menstruationssmärtor, som plötsligt kan dyka upp hos en kvinna som tidigare varit utan besvär.

Det kan också ses hos unga kvinnor som inte märkt någon effekt av vanliga läkemedel som tar bort menstruationssmärtorna. Det är också vanligt med smärtor före menstruationen, dvs. tiden mellan ägglossning och menstruationen. Smärtorna försvinner ofta då blödningen pågått någon dag. Symptomen på endometrios varierar från fall till fall, kvinna till kvinna, och även i tiden. Man brukar säga att det finns lika många symptom på endometrios, som det finns patienter som har sjukdomen.

Storleken på endometrioshärden/cystorna har INGET med symptomen att göra. En mikroskopisk liten prick kan ställa till väldigt mycket plåga. Både med smärtor och infetrilitet.

Av de 10-15 % av kvinnorna som har endometrios är fördelningen på symptomgrad följande (siffrorna är osäkra):
40% är utan symptom, 40 % har symptom, infertilitet, svåra menssmärtor etc. men som ändå klarar vardagen i övrigt, 20 % har så svåra symptom att arbete, normalt liv är mycket svårt, är sängliggande periodvis.

Några symptom

Då alla symptomen kan vara symptom även på andra sjukdomar måste man kontakta en läkare och genomgå undersökningar för att få rätt diagnos

• Kronisk eller plötslig smärta i nedre bäckenet
• Smärtsamma menstruationer
• Barnlöshet, svårt att bli gravid
• Missfall
• Utomkvedsgraviditet
• Smärtsamma samlag
• Smärta efter samlag, ibland i flera dygn
• Ryggsmärtor
• Bensmärtor, strålar från ryggen ibland
• Illamående
• Bukkramper
• Diarré
• Smärta i ändtarmen
• Smärta när tarmarna rör på sig
• Blod i avföringen
• Ändtarmsblödningar
• Knivhugssmärtor när tarmgaserna rör sig
• Koliksmärtor
• Blod i urinen
• Inkontinens, trängningar
• Sveda, smärta isamband med urinering
• Depression
• Trötthet
• Sömnproblem

Smärta

Det är inte mängden endometrios i buken som avgör smärtans intensitet, inte heller den graden av endometrios som läkaren sagt Du har, lindrig, måttlig, svår. Smärtan har INGET med graden eller mängden att göra.. Man kan ha lika ont av en milimeterstor härd som av flera kvadrat centimeter. Och storleken på cystorna är ej heller avgörande! Smärtan hos kvinnan är individuell, det finns ju kvinnor med endometrios som ej har ont alls. Till de som får stora funktionshinder och svårt att sitta, sova, röra sig.

Smärtor kan vara av olika grund, inflammation, nervsmärta, smärta p.g.a. skada som ejär inflammerad... och detta gör att alla preprat passar inte alla smärtformer.

Lär Dig beskriva Din smärta. Brinnande, stickande, molande, krampande... etc. Det kan hjälpa läkaren att ge dig ett bättre läkemedel.

Endometrioskvinnor med symptom är nästan alltid även smärtpatienter. Och ska alltså gå hos en läkare (gyn, allmän, smärtläkare, spelar mindre roll) som klarar av smärta. Som tror på smärta och som inte skräms av det!

Fakta om Smärta!

Smärta är något som alla någon gång känner. Det är kroppens signal på att något är fel, en skada eller sjukdom.

Smärta är en personlig upplevelse, som endast den som upplever smärtan kan uttala sig om. Akut smärta är som regel behandlingsbar. Den långvariga smärtan är befolkningens största osynliga handikapp och är, beroende av smärtans orsak och innehåll, endast mer eller mindre behandlingsbar. Många smärtor är inte behandlingsbara i sig, men man kan få hjälp att lära sig att leva med smärta som handikapp.

Det är smärtans egen diagnos som är avgörande för behandlingsvalet, inte sjukdomens diagnos. Utredning av sjukdomen förutsätts vara gjord i primärvården eller av annan specialist.

Smärtlindring är idag en egen specialitet, men tillgången till smärtspecialister är ofullständig vid de flesta sjukhus.

Långvarig smärta bör alltid hanteras i samverkan med olika specialiteter.

Nociceptiv smärta - Vävnadsskadesmärta

Vävnadsskadesmärta (smärta i muskler eller organ) är vanligen behandlingsbar.
Ofta orsakas den av inflammation som uppkommer när smärtreceptorer aktiveras på grund av skada eller sjukdom. Vävnadsskadesmärta bör analyseras utifrån sitt ursprung, det vill säga vilken vävnad som signalerar. Det finns dels så kallad somatisk vävnad, det vill säga exempelvis muskler, ben, senor och hud.

En annan grupp av vävnader kallas visceral vävnad, det vill säga till exempel hjärta, mag-tarmkanal och urinblåsa.

En tredje typ av vävnader kallas nervös vävnad och omfattar nerver, nervrötter, ryggmärg och hjärna. Man talar även om speciella så kallade smärtsyndrom, som till exempel smärta efter bältros, ischias, irritabel tjocktarm, fibromyalgi och whiplash-problem.

Orsaker kan vara Inflammationer, cancer, dålig blodförsörjning, skador genom våld.
Vävnadsskadesmärta svarar bra på traditionella smärtstillande preparat som paracetamol, acetylsalicylsyra och morfinpreparat.

Neurogen smärta - Nervsmärta

Nervsmärta är en följd av skada eller sjukdom i det så kallade perifera eller centrala nervsystemet (ryggmärg, hjärna). Nervsmärta innebär som regel både en utstrålning i kroppen motsvarande nervens utbredning och en känselförändring i motsvarande område.
Känselförändringen kan vara både domning och överkänslighet, kraftiga reaktioner på kyla, värme, beröring är vanligt. Nervcellerna blir överkänsliga och kan avge impulser som patienten upplever som stickande och brännande. Skadorna påverkar balansen mellan olika signalämnen och deras receptorer.

Orsaker är skada i nervsystemet, ryggmärg och hjärna, diskbråck och nervskador på grund av våld eller dålig blodförsörjning. Centralt utlöst nervsmärta vid multipel skleros (MS), parkinson, ryggmärgsskada, slaganfall (stroke) har speciella kännetecken och behov av utredning.
Nervsmärta förekommer vid sjukdomar som bältros och diabetes, under cancersjukdom, samt förekommer även efter kirurgi.

Neurogen smärta är betydligt svårare att behandla än smärta i vävnader. Dålig effekt av de vanliga smärtstillande preparaten. Inte ens morfin är särskilt effektivt mot den här sortens smärta.
Behandlas med antidepressiva, antiepileptika, TENS, nervblockader, ryggmärgsstimulering.

Psykogen smärta - Psykisk orsak

Orsakas av psykiska sjukdomar, till exempel känner många depressionspatienter kroppsliga smärtor.
För att behandla smärtan behandlas ursprungssjukdomen, som kan vara depression etc

Idiopatisk smärta - Smärta av okänd orsak

Smärta av okänd orsak ger speciell anledning till konsultation av smärtspecialist. Om inte sjukdom eller skada kan påvisas, kan denna smärta bero på en förändring i smärtsinnet på grund av smärtan i sig själv. Ofta är det svårare att bära en smärta av okänd orsak och smärtsinnet blir lätt utarmat och depression är vanligt förekommande.

Kontinuerlig smärta

Som leder till långvarig invaliditet är ovanligt vid endometrios. Det är ofta ett dåligt samband mellan graden av endometrios och smärtorna. Stora endometrioshärdar och cystor på äggstockarna kan vara helt smärtfria medan en liten härd på bukhinnan kan vara mycket smärtsam. Möjligtvis trycker endometriosen direkt på känsliga nerver eller frisätter ämnen som irriterar nervbanorna.

Sambandet mellan skada och smärta är svagt. Oskadade vävnader kan värka och skadade behöver inte alltid göra ont.

Smärta påverkar oss på många sätt: via sinnena, känslolivet, intellektet och rörelseapparaten. Vi vet ännu väldigt lite om hur smärta uppkommer och hur den ska behandlas.

Långvarig smärta drabbar var tredje svensk. De flesta av dessa har ont på ett enda ställe.

Långvarig smärta påverkar psyket:

• Oro och rädsla
• Ångest
• Nedstämdhet och depressioner
• Aggressivitet och ilska

Hjärnan kan påverkas:

• Smärtan har företräde framför andra funktioner
• Sömnen störs
• Minnet försämras
• Koncentrationsförmågan minskar
• Inlärningsförmågan blir sämre
• Simultankapaciteten minskar

Kraftig mensvärk

Som nära på handikappar dig i och med att du kan svimma av, du sjukskriver dig, du har så ont att du faktiskt kräks, eller inte kan koncentrera dig på grund av smärtan/kramperna. Denna smärta beskrivs ofta som "vass som en kniv" och att den "hugger i magen".
En del endometriossjuka känner ingen smärta alls, de är utan alla symptom. Så det är INTE alla med endometrios som är sjuka.

Och andra kan ha konstant ont, även när de inte har mens. Mensen är antingen riklig och upp till sju dagar, eller raka motsatsen, nästan ingenting i några få dagar men med fruktansvärd smärta och oregelbundenhet, du vet aldrig när du får mens nästa gång.
Oregelbunden och/eller mycket riklig mens och/eller sparsam men smärtsam mens.

Samlagssmärtor

Smärtor och obehag speciellt för tiden innan menstruationen förekommer ofta. Smärtorna kan "stänga" all form av samliv för dessa kvinnor och deras partner under långa perioder. Samlag kan vara helt omöjligt. Och många får krampaktiga smärtor efter en orgasm.

Smärtor som utlöses av sex är vanligt vid endometrios. Med det finns kvinnor med utbreddsmärtsam endometrios som klara samlag utan att bli sämre.

Djupa samlag anses gör ont oftast då endometriosvävnad är vanlig mellan vaginan och ändtarmen i den s.k. Fossa Douglasi. Vid djupa samlag blir det en tryck mot denna irriterade vävnad och då gör det ont, väldigt ont, finns kvinnor som svimmar av det.

UPP

"För oss är glidmedel ett bra hjälpmedel. Med alla mediciner man häver i sig blir lätt slemhinnorna torra och det är svårt att bli riktigt "blöt". Om vi använder glidmedel blir det mycket bättre för oss båda två och det gör faktiskt mindre ont också. Och så får man försöka att hitta ställningar där jag kan styra hur djupt det blir eftersom det är jag som får ont... Å andra sidan kan man ha rätt skoj medan man försöker hitta saker som inte gör ont också :-)"

"Jo, visserligen klarar pojken min sig utan att "stoppa in den". Problemet är väl att jag vanligtvis njuter mer av penetrerande sex än taffs... :P Har en liten glad punkt därinne nånstans som pockar på uppmärksamhet. Tyvärr har den ju nu fått konkurrens med de elaka små endoprickarna som leker portvakt och skriker högt när man retas med dom..."

Ur ett personligt mail från "x" 1998: "Har sällan haft samlag - då jag sällan har haft sex med män. Testat några gånger men aldrig fått Det att funka. Det gör ont och stramar i hela bäckenbotten. Smärtorna stänger av min kropp och jag vill bara gråta. När jag varit med tjejer så är det inga problem. Kan tillfredställa och tillfredställas utan samlag. Det känns dock lite dumt att behöva välja bort ev. partners p.g.a. deras kön. Men män gör för ont. Dessutom så jag har haft lite svårt att hitta någon som inte vill ha samlag som enda sexform. En till och med tyckte att jag trots sjukdomen skulle ha en stor stav i analen och hans äkta vara i vaginan... Jag tyckte att han skulle byta tjej. ;->"

Vissa kvinnor kan genomföra ett samlag utan större problem men får efteråt svåra smärtor, kramp och kan bli sängliggande ett par dygn efteråt. En anonym kvinna via mail (avsändaren har gett lov till att en omskriven version får ligga här): "värre än mens och då svimmar och spyr jag i 3 dygn"
Ur ett inlägg på endolistan (avsändaren har gett lov till att en omskriven version får ligga här): "Däremot har jag oftast ont ca. ett halvt dygn efter orgasm, då får jag molande värk i hela magen, troligen av sammandragningarna i livmodern vid orgasm. Men jag tycker faktiskt att det är "värt" det, så det har aldrig fått mig att avstå från sex."

En kvinna - Ett mail (men hon talar för så många med endometrios, vi är många som delar hennes erfarenheter, FÖR många! På endolistan diskuterades sex ett tag i början på december, och jag fick tillstånd av avsändarna att lägga ut några citat här):
Suckar tungt med nåt drömmande i blicken, det var evigheter sen. Jag har inte haft känslorna på rätt i kroppen, eller haft för ont. Psykofarmakan som jag gick på under vår-sommaren dämpade alla känslor, både upp och ner. Och jag har ännu inte fått tillbaks dem, kan antagligen bero på klimakteriet. En del (läs jag) mister lusten och andra ökar sin. Jag är grymt svartsjuk på alla med lust,för inte tala om mannen som tycker att det börjar bli långt mellan gångerna. Jag saknar verkligen sex-samlivet. Nu vågar man knappt klä om i samma rum innan han blir glansig i ögonen och suckar längtansfullt. Gissa om vi hoppas på östrogenbehandlingen som jag borde få nu i december. Kan man få en bättre julklapp?!
Vi kommer att kasta ut ungarna och leva loppan som vi gjorde när vi var nykära. 15 år sen... Minnena värmer, fast sängen är tom...

Om man räknar med andra underlivssjukdomar som vestibulit, pco-s, myom etc så är det nästan en av fyra kvinnor var sexliv störs av en sjukdom! 25 % av kvinnorna är mer eller mindre impotenta!!! Och det syns inte utanpå. Många lider i det tysta då underlivsbesvär är inget man talar om. Många söker inte hjälp. Och många tror att det ska vara så.

Tarm- och urinvägsproblem

Smärtor i samband med toalettbesök, att tömma tarmen kan ge svimmningskänsla och göra en kallsvettig, ge panik ångest och man kan till och med svimma. Sveda, blödningar, kramper. Svårt att tömma tarmen och urinblåsan. Knivhuggsmärtor, det känns som brinnande lava och kroppen blir darrig och svag.

Blödningar från tarmen

I samband menstruation förekommer. Är det stora sammanväxningar i tarmen så kan man ha stora problem vid avföring. Avföringen kan samlas och bli förstoppad samtidigt som man har diarréer. S.k. förstoppningsdiarré där den lösa avföringen smiter förbi den fasta. Smärtsamma toalettbesök. Ibland så att man svimmar. Man kan ha dessa symptom utan att ha synlig endometriosvävnad på tarmen.

Blåskatarrkänsla

Kronisk eller vid ägglossning/mens. Urinträngningar, inkontinens, ömhet övervenusberget. En känsla av att ha urinvägsinfektioner. Blod i urinen i samband med mens och en brinnande känsla i blåsan. Man kan ha dessa symptom utan att ha synlig endometriosvävnad på urinvägarna/blåsan.

Drick mycket (1,5 - 2 liter vätska per dygn är "lagom"), jag försöker få i mig 1,5-2 dl per timme när jag är vaken... så urinblåsan tränas upp. Ju mindre man dricker ju svårare blir problemen... (Man kanske måste börja dricka mer när man ska vara hemma, inget att börja med på jobbet om man inte har kontor/arbetsplats på toa!)

Ett knep han gav mig var att när jag är klar tvätta med varmt vatten runt urinröret. Ibland kan man lugna det så det inte skriker efter 5 minuter igen. Och för mig fungerar det bra. Och det måste vara varmt... inte ljummet för då blir det värre.

Barnlöshet/Infertilitet

Barnlöshet/Infertilitet är vanligt bland kvinnor med endometrios även om äggstockar och äggledare är oberörda av sjukdomen. Det beräknas att 30-40 % av kvinnor med endometrios har problem att bli gravida. Det är svårt att ge någon exakt förklaring till vad som leder till barnlöshet, men mycket tyder på att det hos endometriospatienter är en olämplig miljö i bäckenet där fortplantningsprocessen sker.
Om du misstänker att du är infertil bör du söka hjälp, det finns behandlingsformer somkan öka graviditetschansen. Och för att komma till dessa krävs en utredning.

Föreligger det cystor på äggstockarna och/eller sammanväxningar i bukhålan, kan man förbättra möjligheterna för en graviditet genom en operation. Val av operationsmetod avgörs av endometriosens utbredning.

Föreligger endast en lätt form av endometrios, förbättrar man inte alltid graviditetsmöjligheten genom att behandla med kirurgi eller mediciner enligt många forskare, men det finns patienter som behandlas så prata med din läkare. Resultaten efter "provrörsbefruktning" är goda, även vid endometrios. Erfarenhet visar att hälften av kvinnorna blir gravida efter provrörsbefruktning. Är äggledarna normala, och delar av äggstockarna återstår efter operation, finns det alltid hopp om graviditet.

Gravida endometrios kvinnor (jo de finns!)

Forskningen här är väldigt splittrad. En del hävdar att graviditeten fortlöper som hos icke endometriosdrabbad. Andra att riskerna för missfall, utomkvedshavandeskap är mycket större. En del siffror säger att 20-30 % av endometriosgraviditerna fortlöper utan större komplikationer. Medan andra säger att det inte föreligger någon högre risk för missfall vid endometrios.

Hur det ser ut för den gruppen som får IVF behandling och står under tätare har jag inte funnit fakta som är likstämmig. Då IVF sig är en risk verkar det som det ser väldigt lika ut. Man får dock inte glömma att IVF används för de som inte kan bli gravid på egen hand. Och första försöket har lågt födslotal (få barn blir till), 15-30 % av kvinnorna som gjort 3 försök får barn. Lite berorende på orsaken till IVF.

En del har aktiv endometiros även under graviditeten, med svåra smärtor som kräver behandling. En del blir sämre än de är normalt. Har man sammanväxningar kan det strama i dessa medan barnet och livmodern växer. Det är viktigt med bra kontakt med barnmorska och läkare, en del behöver kollas extra ofta. Tyävvr finns det många läkare som anser att endometrios ej kan växa under graviditet vilket kan göra det svårt att få stöd.

Efter födseln kommer endometriosbesvären ofta, men inte alltid att vara bort så länge menstruationen inte kommit tillbaka. När blödningarna återvänder kan risken för återfall öka. Långvarig och frekvent amning rekommenderas efter födseln för att minska risken för återfall (dessutom så minska man ju risken att barnet blir allergisk, man bygger upp barnets immunförsvar).

En graviditet botar inte endometrios. Det är en myt som tyvärr många läkare fortfarande använder. Vet ej varför. Men många unga endometrioskvinnor får veta att om de inte skaffar barn nu kommer de aldrig att kunna. Och de vill väl bli friska!? Detta är lögn, en del blir bättre efter en graviditet, men man botas inte av det.

Övriga symptom

Depression, konstant illamående, migrän, yrsel, domningar i benen (ischiaskänningar). Av varierande grad. Vissa har inte symptom alls. Andra verkar nästa samla på alla som går att få in i kroppen!

UPP

Symptomkalender som kan ge en bild på hur cyklisk sjukdomen är i just Ditt fall. Den är till för att lära sig underlätta ens liv. Vet man när i månaden man mår som sämst kan man ofta underlätta livet de dagarna. En del läkaren kan uppskatta att man visar hur ens symptom är de olika dagarna. Fråga Din läkare om dennes åsikt.

En smärtenkät som jag och många andra smärtpatienter får fylla i på sjukhuset!

Nedan är sidorna om Endometrios samlade: De delar av texten som är i denna lila ton utan understrykning är mina erfarenheter. Dessa är invävda lite varstans i texterna och ska inte tolkas som fakta. Jag är en individ, så min historia är min och andra med samma sjukdom kan må annorlunda. De kan få andra symptom eller biverkningar eller inga symptom alls. Så detta är inte allas sanning utan min sanning Endometrios - Index  - Introduktion Endometrios - Fakta  - Vad är, Hur uppstår, Hur påvisar, Bilder Endometrios - Fakta - Symptom  - En sjukdom med många ansikten Endometrios - Fakta - Behandling  - Symptomlindring, hormonpreparat, kirurgi Gynekologisk undersökning - Pelvicexam  - Vad gör dom där nere? Undersökningar - Endoskopi och Röntgen - Förklaringar och bilder Hur Ser Endometrios ut?  - Operations/Laparoskopibilder Endometrios - Ordlista  - Förstå vad dom säger till dig Endometrios - Litteraturlista  - Böcker från när och fjärran Endometrios - Länkar  - Lär ännu mer Tips som gör livet enklare!  - Hur man klarar livet med endometrios! Smärta - Mankoskis Smärtskala  - Hjälp för att lära sig sin smärta Smärtenkät  - Verktyg för att lära sig leva med smärta Symptomkalender  - Verktyg för att lära sig sin sjukdom Bilder tagna under Zoladexbehandlingen  - känsliga bör undvika sidan !!! Medical News - på engelska Skriva ut sidan! pdf-filer  - för offlineläsning eller utskrift.]  - Endometrios Överlevnads/SurvivalKit - info - info [06-09-14]  - Endometrios Smärtskala - info  - Hjälp för att lära sig sin smärta [06-09-14]]  - Smärtenkät - info  - Verktyg för att lära sig leva med smärta [06-09-14]]  - Symptomkalender - info  - Verktyg för att lära sig sin sjukdom [06-09-14]  - Endometrios - Verktygen - info  - De tre ovanstående filerna i en [06-09-14]]  - Jag har Endometrios - info  - Folder på 2 A4-sidor [06-09-14] Källförteckningen är en del av länkarna, läkare jag pratat med, böcker på litteraturlistan samt artiklar i tidningar. Innehållet på dessa sidor är enbart till för informationsbruk. Materialet är inte avsett att användas i stället för professionell medicinsk rådgivning, behandling av legitimerad läkare, sköterska, etc. Det är inte heller avsett att användas som grund för att ställa diagnos eller för att bestämma behandling. Om Du har frågor om Din sjukdom, symptomen eller behandling bör Du alltid konsultera Din läkare, vårdcentralen eller liknande. UPP Index - QuickIndex © 1982-2015 Morticia