Nattens Tankar - Befriad
Befriad
Befriade från delar av livet enbart för man ansöker om hjälp för att få sin vardag att fungera?
Vilka andra av oss som inte är aktiva i någon förening eller arbetar får erbjudande om att få sin fritid arrangerad av kommunen?
Får erbjudande om att lära känna nya människor?
Och få erbjudande om utflykter, museibesök, kulturarrangemang, bussresor?
Dessutom ska jag vara glad för det?! *nja*
Skulle hellre vilja ha möjlighet att kunna bjuda hit _mina_ vänner
istället för att få erbjudande om att lära känna nya.
Som också blivit beviljad ett nytt liv!
Jag är nog bara en otacksam människa som inte förstår vad som är bäst för mig. Jag borde lära mig att andra vet vad jag behöver, vill göra, vilka jag ska träffa, vad jag ska äta?
Jag ska vara tacksam för att jag får hjälp med det jag inte behöver hjälp med? Och ibland kan jag inte ens får den hjälp jag behöver om jag avböjer fel hjälp. *suck*
Hur tacklar ni andra frågan? Vad anser era anhöriga är rätt? Ska ni tacka ja till allt oavsett vad för hjälp och vara tacksam. Eller ska ni bara ta den hjälp ni behöver enligt er själva?
Drömmar om ett liv
Många års studier
Kurser
Omskolningar när jag blev sämre
Helt utan nytt
Jag är arbetsbefriad
För all framtid
Inte utan anledning
Men jag kan deppa ner mig ibland för det
Jag vill jobba
Trött på att inte ha rättigheter
Trött på att inte ha tillräcklig taxerad inkomst för att kunna låna, byta lägenhet etc.
Bostadstillägget är skattefritt. Så det blir låg taxerad inkomst.
Svarade på ett inlägg om anställningsstöd, bidrag på ett forum.
Och kände suget.
Längtan
Jag vet att jag inte kan.
I mitt liv som mitt liv fungerar är det omöjligt att arbeta
Men jag vill så innerligt
När jag beviljades sjukersättning för resten av mitt liv blev jag lättad
över att slippa jaga sjukskrivningar,
söka socialbidrag där jag skull klara uppfylla samma krav som en frisk person utan funktionshinder.
Vilket var omöjligt. Och den stressen slipper jag nu
Men det var även ett bevis på att jag är totalt körd.
Kan inte ens ha ett anpassat jobb
Nej jag kan inte det
Men jag har kvar all min kunskap
Allt jag lärt mig genom studer och leva mitt liv
Jag är trots allt en människa.
Som har ett liv
Mitt liv
Men jag vill jobba
Möta människor
Lära människor bli lärd av människor
Hjälpa människor Och bli hjälpt av människor
© Morticia 18/7-2006
Är mitt liv så hemskt?
Ni (handläggare, biståndsbedömare, läkare, m.fl.) behöver inte befria mig från mitt liv.
Ibland inser jag hur hemskt många tror det är att sitta i rullstol.
Att en del tror att man vill slippa allt annat bara för man har rullstol.
Att man på fullt allvar vill bli befriad från det mesta.
För att det är så hemskt med en rullstol?!
Bara för att ni anser att livet som funktionshindrad borde vara så hemskt för er betyder inte det att ni har rätt att döma mig till ett hemskt liv.
Ni har makt och kan faktiskt bestämma det mesta i mitt liv.
Idag kan man bli befriad från att handla, från diska, laga mat, ta ut sina sopor, duscha, planera sina toalettbesök. Välja vad man ska äta etc.
Ofta blir man befriad till flera saker.
För att underlätta för den som ska göra jobbet.
Om jag ska vara med och bestämma om maten så stör kanske det personalens tankar.
Och den som arbetar borde väl veta vad som är bäst för mig?
Personalen vet när det är lämpligast att jag kissar...
Och att det är olämpligt att ta med mig ut när det regnar...
Och välja att jag ska ut och bli bränd av solen jag inte tål för det passar bäst?!
Och när jag får mitt dagliga mål mat.
Jag fick bli bråkig för att själv få välja klockslag.
Och jag kallades otacksam när jag inte ville få hjälp med onödiga saker...
© 18/8-2006
Mina Texter - Index-sidan
br>
Index - QuickIndex © 1982-2015 Morticia
|